Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Stockholm Vatten satsar på membranteknik

12 januari 2015
Pilotförsöken i membranrening på Hammarby Sjöstadsverk har slagit väl ut och ska nu appliceras på Henriksdals reningsverk. Foto: Stockholm Vatten
Efter lyckade försök på Hammarby Sjöstadsverk har Stockholm Vatten beslutat att bygga ut Henriksdals reningsverk och satsa på membranteknik. Anläggningen som förväntas rena 550 000 kubikmeter vatten per dygn planeras att vara i drift 2020.

I och med Stockholm Vattens beslut om att satsa på membranteknik kommer verket i Bromma stängas ner och avloppsvattnet ledas om till Henriksdals reningsverk, söder om Stockholm. Något som ska vara klart 2020. Efter ombyggnationen blir Henriksdal det största reningsverket i världen med membranteknik. Dagens sju linjer med sedimenteringsbassänger byggs om och ersätts med membranteknik.

– Vårt mål har varit att hitta en modern och hållbar lösning som ska klara av framtida skärpta utsläppskrav. Tack vare tekniken är vi nu även rustade inför framtidens ökade invånarantal där vi år 2040 förväntas rena avloppsvattnet för mer än 1,6 miljoner invånare, berättar Niklas Dahlén utvecklingsingenjör på Stockholm Vatten.

Studien visar positiva resultat

Under året som gått har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Stockholm Vatten jämfört hur membrantekniken står sig med den konventionella reningen på Henriksdals reningsverk. Testerna har utförts på IVL:s pilot- och demonstrationsanläggning Hammarby Sjöstadsverk som IVL äger tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan.

Resultaten visar att den stora fördelen med membranteknik är att man kan uppnå låga utsläpps- och partikelhalter utan att behöva göra sin anläggningar större. Nackdelen är den ökade energiförbrukningen vid luftning av membranet. Energiförbrukningen är en svår nöt att knäcka menar Niklas Dahlén och under IVL:s seminariedag om membranteknologi i december förra året diskuterades detta mycket.

– Det vi kan se är att energiförbrukningen har minskat väldigt mycket sedan tekniken kom ut på marknaden och det fortsätter att minska. Under våren kommer vi att testa olika optimeringsstrategier i pilotförsöket med förhoppningen om att minska energiförbrukningen ytterligare, säger Niklas Dahlén.

Så visar resultaten från försöken

I pilotförsöken har man studerat fyra olika driftsfall där inflödet av avloppsvattnet varierade mellan konstant medelflöde, dynamiskt medelflöde och maximalt flöde (förväntad maximal veckobelastning år 2040). I försöket kom man fram till följande slutsatser:

  • Förväntade utsläppskrav, < 0,2 mg/L Tot-P och < 6 mg/L Tot-N, var möjliga att uppnå under minst en månad för samtliga driftsfall.
  • Vid normal dosering av järnsulfat noterades ingen negativ effekt med fouling på membranen.
  • Membranen hade en hög medelpermeabilitet och robust avskiljning av partikulärt material under hela försöksåret.
  • Det var möjligt att hålla en hög slamhalt i Sjöstadsverket Linje 1, 4000 -10 000 mg/L, genom hela försöket.
  • Nitrifikation noterades i MBR-reaktoren vid belastningstoppar av ammonium. Detta gjorde att nitrifikationen, från systemet i sin helhet, var fullständig under hela försöksåret.
  • Membranen rengjordes med kemikalier, oxalsyra och natriumhypoklorit. Halterna av klor och organiska föroreningar ökade under rengöringsdygnet men gick därefter tillbaka till ursprungsnivån.

Inleder med rivningsarbeten

Redan i vår inleds förberedelserna för att implementera tekniken på Henriksdals reningsverk och man inleder med diverse rivningsarbeten. Den första av sju linjer beräknas vara i drift 2017 och därefter kommer man fram till 2019 att ansluta två linjer i taget till systemet.

Att ersätta en teknik med en annan är ett komplext projekt och enligt Niklas Dahlén kommer den största utmaningen vara att klara utsläppskraven trots att delar av verket är ur drift. Men han är vid gott mod.

– Det är stora etableringar som ska göras samtidigt som anläggningen ska vara i drift så visst är det en utmaning. Men vi har förberett oss väl och vår förhoppning är att allt ska gå som planerat.

Niklas Dahlén, utvecklingsingenjör på Stockholm Vatten, ser fram emot att införa membranteknologi på Henriksdals renignsverk. Foto: Linda Åmand
FAKTA Henriksdals reningsverk i siffror
  • Förväntas rena 550 000 kubikmeter vatten per dygn
  • 1,5 miljoner kvadratmeter membranyta (drygt 200 fotbollsplaner)
  • Projektet beräknas kosta 6 miljarder kronor

Om membranrening

I traditionell rening behandlas avloppsvattnet med ett biologiskt slam, som består av bakterier och andra mikroorganismer. Slammet avskiljs sedan genom att det sjunker till botten i en bassäng och leds bort.

Membranbioreaktorer, MBR, innebär att filter med mycket små porer används för att avskilja slammet innan det renade vattnet släpps ut. Partiklarna hålls tillbaka och därmed även partikelbundna föroreningar, vilket gör att en högre reningseffektivitet kan nås, jämfört med traditionell rening.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter