Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Översyn av lagen om bostadsanpassning

21 januari 2015
En av de vanligaste åtgärderna vid bostadsanpassning är att montera stödhandtag. Foto: Ondrej Hajek
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om lagen om bostadsanpassningsbidrag behöver ändras och vid behov lämna förslag på förbättringar.

Boverket ska även beräkna och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av eventuella förslag. Uppdraget ska utföras i samråd med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

En rättighetslag

Lagen om bostadsanpassningsbidrag är en rättighetslag varför en av Boverkets utgångspunkter i översynen har varit att förtydliga bestämmelserna så att de går att förstå, både för de enskilda som söker bidrag och för dem som ska handlägga och besluta i frågan. Andra utgångspunkter har varit att bostadsanpassningsbidrag även i framtiden ska sökas av och lämnas till enskilda personer för anpassning av fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden.

Utvecklingen av bostadsanpassningsbidraget

De senaste uppgifterna om bostadsanpassningsbidraget, som gäller för år 2013, visar att kommunerna detta år beviljade bostadsanpassningsbidrag i cirka 73 400 ärenden till en kostnad av cirka 1 060 miljoner kronor. Antalet bidrag har i stort sett ökat årligen sedan 1973. Det är först under senare år som ökningen av antalet bidrag har minskat.

Fördelning av bidraget

Bidragsmottagarna är 70-85 år och bidragen beviljades till två tredjedelar till kvinnor. Men män beviljas högre bidrag än kvinnor enligt Boverkets årliga rapport över bostadsanpassningsbidrag.
Rapporten visar också att merparten av bidragen avser små belopp.

De vanligaste åtgärderna är:

  • trösklar
  • stödhandtag
  • duschplats
  • reparation av tekniskt avancerad utrustning
  • spisvakt
  • ramper.

Förslag till ny lag

Boverket lämnade rapporten till regeringen i december 2014 och i rapporten föreslås att den tidigare lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag upphävs och ersätts med en ny. Skälet är att det finns ett behov av att förtydliga men även språkligt modernisera lagen. Det har lett till ett stort antal ändringar men även förslag på helt nya bestämmelser.

I den nya lagen föreslås bland annat att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas för åtgärder som förbättrar brandsäkerheten inne i bostaden, om det är nödvändigt att personen med funktionsnedsättning ges ett förstärkt brandskydd. Man vill också värna om integriteten för de boende.

Konsekvenser av lagförslaget

Boverket bedömer att lagförslaget totalt sett kan innebära en viss ökning av kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag, till följd av de nya villkor för bidrag som föreslås.

Förslaget bedöms ge de kommunala handläggarna och beslutsfattarna en ökad säkerhet och trygghet, vilket bör kunna effektivisera handläggningen och prövningen. Ett tydligare regelverk bör även underlätta eventuella överprövningar av de kommunala besluten i förvaltningsdomstolarna.

FAKTA Om den nuvarande lagen:

Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag trädde i kraft den 1 januari 1993. Lagens syfte är att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Lagen innehåller också bestämmelser om återställningsbidrag, vilket är ett bidrag till fastighetsägare för återställning av bostäder som tidigare anpassats med stöd av bostadsanpassningsbidrag. Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag är kontantbidrag, och det är kommunerna som är ansvariga för bidragsgivningen. Kommunernas beslut att avslå en ansökan om bidrag, helt eller delvis, går att överklaga till allmän förvaltningsdomstol. Boverket, som är en central förvaltningsmyndighet, har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet.

Om svensk funktionshinderspolitik:

Bostadsanpassningsbidraget är en del av svensk funktionshinderpolitik där de politiska målen är att skapa ett samhälle som bygger på normalisering, delaktighet och självbestämmande. Tanken är att människor ska likabehandlas oavsett funktionsförmåga, ålder och kön. För att göra detta möjligt måste olika hinder undanröjas såväl i den fysiska som i den sociala miljön, eftersom funktionshinder inte finns hos enskilda individer eller grupper av människor utan skapas i interaktion mellan människan och hennes miljö. En och samma miljö kan vara inkluderande eller exkluderande beroende på dess utformning och den enskilda personens möjligheter att använda den.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter