Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Vem betalar för snabbjärnvägen?

9 december 2015
höghastighetståg
Sverigeförhandlingens uppdrag är att ta fram förslag till principer för finansiering av bland annat en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg. Foto: Mostphotos
Fördelarna med att bygga höghastighetsjärnväg är många menar Sveriges riksdag. Men vem ska betala? Detta diskuterades under ett seminarium nyligen.

Sverige står inför stora utmaningar just nu. Vi ska bygga 250 000 bostäder fram till år 2020 och regeringen har även som mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet fram till dess. Samtidigt pågår en diskussion om att införa en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg och mellan Stockholm och Malmö.

– Utmaningarna de kommande åren är enorma eftersom alla som kommit till Sverige behöver bostäder, arbetstillfällen och utbildningsplatser. Samtidigt är detta en stor möjlighet för oss om vi klarar av att hantera det på rätt sätt, berättar Anna Johansson, infrastrukturminister (S) vid ett seminarium med bland annat Sveriges Byggindustrier, BI, i slutet av förra veckan.

– Snabba förbindelser är en förutsättning för vårt pendlande, säger Ola Månsson, vd på BI.

Politikerna är eniga

Det finns en stor enighet i Sveriges riksdag om behovet av att bygga nya stambanor. Ett skäl är att restiderna mellan städerna är för långa för att tåget ska vara ett alternativ. Det är också för trångt på befintliga stambanor framförallt i storstadsregionerna.

– Snabb pendling är viktigt då de geografiska avstånden blir mindre betydelsefulla. Tåg är ett miljömässigt fördelaktigt transportsätt och politikerna har enats om att de vill satsa på modern teknik med höghastighetsbanor, säger Anna Johansson.

Flera får betala

I ett speciellt uppdrag som vår nuvarande regering kallar Sverigeförhandlingen studeras sträckning, stationslägen och tänkbara finansieringslösningar. En första delrapport har lämnats in och en andra delrapport kommer att lämnas in runt årsskiftet 2015/2016. Vad gäller finansieringen, där totalen utgör minst 160 miljarder kronor, är tanken att den ska komma från många parter: staten, berörda kommuner och landsting, brukaravgifter och privata investerare.

Vem får vad?

Kommunerna är positiva till höghastighetståg men i nuläget finns det inte tillräckligt med pengar så frågan är vem som ska betala, menar Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL.

– En höghastighetsbana är som ett flyg fast på marken, antigen befinner man sig på ena sidan eller på andra sidan. Varför är det här bra för hela Sverige? Vi behöver bärkraftiga argument för detta.

Jessica Rosencrantz, vice ordförande Trafikutskottet (M), håller med.

– Det behöver funderas på vad övriga Sverige får om södra Sverige erhåller nya stambanor.

FAKTA Sverigeförhandlingen

I Sverigeförhandlingen, som är ett uppdrag från regeringen, studeras sträckning, stationslägen och tänkbara finansieringslösningar för höghastighetståg i Sverige.

I förhandlingen ingår även att titta på en ny förbindelse mellan Danmark och Sverige, undersöka utbyggnadsmöjlighet och finansiering av järnväg i norra delen av Sverige (Norrbothnia-banan) samt att förbättra möjligheten till cykling på valda delar i landet.

En första delrapport har lämnats in, en andra delrapport kommer att lämnas in runt årsskiftet 2015/2016.

 

Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter