Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Tvist om plank och staket avgjord

1 april 2015
Det krävs bygglov för att uppföra ett plank, men inte för ett vanligt staket. Var gränsen går mellan plank och staket har det tvistats om många gånger. Nyligen har en sådan tvist avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen.

En tvist om ett plank, eller en spalje som ägaren kallar det, har nyligen avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen. Målets nummer är P3438-14.

Den aktuella konstruktionen fanns i Laholms kommun. Det var drygt 20 meter långt och mellan 1,85 meter och 2,22 meter högt och inhägnade en pool och en uteplats. Inhägnaden hade liggande ribbor, 45 millimeter breda. Mellanrummen mellan ribborna är också 45 millimeter, vilket innebär att det var genomsiktligt till cirka 50 procent. Detta är en väldigt vanlig lösning i dag och utformningen har sannolikt valts för att det inte ska betraktas som plank, eftersom detta ofta leder till bygglovsplikt.

Bygglovspolicy

Många kommuner, bland annat Laholm, har som policy avseende bygglov att staket och plank upp till 1,1 meter aldrig kräver bygglov, med undantag för om planbestämmelserna anger annat. Överstiger staketet eller planket 1,1 meter är det däremot alltid bygglovspliktigt. Om inhägnaden består till 50 procent eller mer av luft räknas det däremot som staket, stängsel, spaljé eller pergola beroende på hur den utformas och det kräver inte bygglov.

Inget krav på bygglov enligt kommunen

Grannen till den som byggt inhägnaden anmälde till Miljö- och byggnadsnämnden att hans granne hade satt upp ett olovligt plank på sin tomt. Nämnden ansåg dock att konstruktionen inte var ett plank och därmed inte omfattades av bygglovsplikt. Beslutet överklagades först till länsstyrelsen och sedan vidare till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, som bägge gick på nämndens bedömning.

Kommunens definition är inte avgörande

Grannen gav sig inte utan överklagade till Mark- och miljööverdomstolen, som inledningsvis anförde att; "vid bedömningen av om en viss konstruktion ska anses vara bygglovspliktig ska hänsyn tas till konstruktionens höjd, längd, genomsiktlighet och utformning i övrigt. Även omständigheter som ändamål och omgivningspåverkan ska beaktas".

Mark- och miljööverdomstolen gjorde syn på plasten och konstaterade att konstruktionen, med sin längd och höjd, gör ett dominerande intryck i miljön. Att det fanns en viss genomsiktlighet i konstruktionen ansåg Mark- och miljööverdomstolen inte vara avgörande vid bedömningen i detta fall. Konstruktionen skulle ändå anses vara ett bygglovspliktigt plank enligt 6 kapitlet, paragraf 1 punkt 7 i Plan- och byggförordningen.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter