Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Risk för utnyttjande av utländsk arbetskraft

5 september 2014
Det är viktigt att arbetsmiljölagen följs för att eliminera riskerna för arbetare vid byggen, vare sig de är svenska eller utländska. Foto: Mattias Elander Forsgren.
Det har blivit allt vanligare att utländska byggnadsarbetare verkar i Sverige. De arbetar antingen i ett svenskt byggföretag eller via en filial till ett utländskt byggföretag. Byggnads noterar att det skett en ökning av antalet ansökningar om arbetstillstånd inom byggsektorn de senaste tre åren.

Byggnads har information om att det finns arbetare från länder som Polen, Ryssland, Rumänien, Turkiet, Kosovo, Albanien, Grekland, Ukraina, Uzbekistan och Sydamerika på svenska byggarbetsplatser.

Pengarna styr

Idag är det tyvärr så att det finns företag som utnyttjar utländsk arbetskraft i konkurrenssyfte, då löneläget och riskmedvetenheten är lägre. Det är främst inom områdena rivning, grovstädning och sanering eller områden där det finns andra olägenheter som det är vanligt förekommande.

– Lägsta pris vinner! Innan man startar ett saneringsprojekt kanske man måste tänka vad som är ett rimligt pris, att det kostar kollektivavtalsnivå. Man får nämligen det man betalar för, säger Krister Strömberg, avtalsansvarig för utstationerad och migrerad arbetskraft på fackförbundet Byggnads region Stockholm-Gotland.

Enligt Krister Strömberg ser problembilden annorlunda ut avseende utländsk arbetskraft vid nyproduktion, inom infrastruktur och stora bostadsprojekt, även om de är snarlika.

Bristfälliga kunskaper

– Många gånger är bristande kunskaperna hos arbetsgivare och anställda den största risken för att bryta mot arbetsmiljöreglerna, till exempel vid rivning av asbest, säger Krister Strömberg.

Ett sätt att minska riskerna vid arbete med asbest är att kommunerna skulle ha någon form av kontrollansvar.

– Arbetsledningen har inte förstått att det finns asbest vid en pågående stamrenovering eller hur man ska hantera det vid rivningen. Ingen anmälan har gjorts till Arbetsmiljöverket om att det finns asbest och inga av de åtgärder man enligt lagen är tvungen att vidta har vidtagits.
– Risken för att det ska bli en inspektion är också liten eftersom Arbetsmiljöverket har knappa resurser, fortsätter Krister Strömberg.

– Ett sätt att minska risken för dem som arbetar med asbest är närvaroregistrering, genom personalliggare, information och utbildning. Det vore önskvärt att det togs fram utbildnings- och informationsmaterial på flera olika språk så att alla kan tillgodogöra sig den. Med rätt utbildning och information om risker så kan utländsk arbetskraft utföra arbetet lika bra som inhemsk, säger Mats Åkerlind Sveriges Byggindustriers förhandlingschef och vvd.

Risk för utnyttjande av utländsk arbetskraft

En person som är EU/EES-medborgare kan arbeta i Sverige utan krav på arbetstillstånd. Är vistelsen längre än tre månader krävs ett tillfälligt uppehållstillstånd (gäller ej för nordiska medborgare).
Skatt och sociala avgifter betalas inte i Sverige av utländska företag eller utländska egenföretagare utan i deras hemland om inte deras vistelse i Sverige överstiger sex månader, då blir de skattskyldiga i Sverige.

Det kan vara arbetare från andra länder som har rätt att vara i Sverige och arbeta eller det kan vara så kallade papperslösa. De ppperslösa utgörs av så kallade tredjelandsmedborgare, personer som inte är hemmahörande i annat EU-land. Nu när man står inför en renovering av miljonprogrammens hus kan det finnas en risk att oseriösa företagare utnyttjar den här typen av arbetskraft för att bland annat riva asbest.

– Det finns inget som visar att de varit "anställda" och arbetat med asbestsanering och när arbetet är färdigt försvinner de lika obemärkta som när de kom. Om de får hälsoproblem senare i livet, som skulle kunna härledas till asbest, är det ingen som behöver betala priset för de skador dessa människor fått, säger Krister Strömberg.

Så här kan det gå till

Krister Strömberg berättar att beställaren har ett ansvar att se till att asbest är sanerat innan ett bygge startar. Om det inta är gjort så händer det att vid ett stambyte försvinner de rör i källaren som är isolerade med asbest i en blandcontainer. De hanteras alltså inte på rätt sätt. De försvinner sedan i det allmänna systemet av sopor utan att personer som hanterar det vet om att det handlar om asbest.

– Det finns en gråzon bland företag som sysslar med rivning och sanering. Det förekommer att företag, ofta utländska, som arbetar i branschen inte existerar vare sig i företagsregister eller hos skatteverket. De gör arbetena till lägsta kostnad men till största vinst för dem själva. Det förekommer en ökning av den här typen av företag. Det finns även svenska företag som utnyttjar att oseriösa företag anklagas för fusk eller lönedumpning, till exempel svenska företag utan kollektivavtal som utnyttjar låglönearbetskraft.
Priset är att seriösa företag inte kan konkurrera på lika villkor och tvingas lägga ned sin verksamhet.

– Det är också viktigt att utländska företag som arbetar här har en juridisk representant i Sverige. Som det är idag kan det vara helt omöjligt att få tag i en ansvarig person när problem uppstår. Den enda kontakten som finns är en postbox utomlands, säger Krister Strömberg.

Inför framtiden hoppas Krister Strömberg att upphandling och huvudentreprenörsansvar får en större betydelse så att man kan hitta lösningar när problem uppstår. För Byggnads handlar det om att hitta lösningar ute på byggarbetsplatserna och rätta till det som är fel.

Större ansvar hos kommunen

Ett sätt att minska problemen med att asbestsanering inte sker på ett korrekt sätt skulle kunna vara att kommunerna får ett större ansvar för kontroll och tillsyn. Det är ändå kommunerna som har ritningar på befintligt fastighetsbestånd. Kommunerna borde utföra tillsyn av sina egna upphandlingar. Man kan då upptäcka företag som bryter mot upphandlingen för egen vinnings skull. Det anlitade företaget utför ett annat arbete än det som upphandlingen gäller för.
Idag sker så lite kontroll av myndigheterna ute på arbetsplatserna att Byggnads uppfattas som en myndighet, vilket man inte är.

Kan personalliggare stoppa svartjobbare?

Efter många år av utredningar och avvisade förslag kommer nu Finansdepartementet med ett nytt förslag till regler för personalliggare och oannonserade kontrollbesök även inom byggbranschen.

Frågan om krav på personalliggare och möjlighet till oannonserade kontrollbesök även inom byggbranschen har diskuterats i flera år. Så sent som i oktober år 2012 drog regeringen tillbaka ett förslag för byggbranschen med motiv att frågan behövde utredas mera. Nu har resultatet av den utredningen presenterats i form av promemoria Ds 2014:7, Minskat svartarbete i byggbranschen, från Finansdepartementet.
Än så länge är det bara en promemoria så det är många steg kvar innan de föreslagna lagändringarna kan beslutas och träda i kraft.

Personalliggare och det frivilliga ID06 kan vara en möjlig väg att gå. Problemet med ID06 är att det finns fler utfärdade kort än det finns personer som arbetar i branschen. Det finns risk för att korten vandrar mellan olika individer.
Något som skulle kunna minska frekvensen av svartjobbare är om det enbart fanns en enda access till arbetsplatsen för att lättare kunna hålla koll på vilka som passerar in och ut.

Seriösa företag

Det finns också seriösa företag som följer den lagstiftning som finns när det gäller farliga material och hur man handskas med dem.
Flera av dem är medlemmar i Riv- och Saneringsentreprenörerna. Dessa företag har både kompetens och erfarenhet och fortbildas hela tiden.

Inför framtiden

– Okunskapen om lagstiftning, regler och föreskrifter är ofta stor hos utländska företag som verkar i Sverige. Företagen är inte vana vid vårt systemtänkande.
Det är till syvende och sist huvudentreprenören som har huvudansvar för arbetsmiljön. Han har ansvaret för att §1 i Arbetsmiljölagen efterföljs. Arbetsmiljölagen säger att huvudentreprenören ska förvissa sig om att anställda har förstått arbetsmiljöinstruktionerna. Det kan vara svårt att säkerställa och följa upp om man inte talar samma språk. Det viktigaste är att alla ska få ett värdigt arbetsliv oavsett om det handlar om svensk eller utländsk arbetskraft. Grunden är en samsyn av att alla har lika värde, avslutar Krister Strömberg.

FAKTA Papperslös

Papperslös är ett sammanfattande begrepp för personer som fått avslag på ansökan om asyl eller uppehållstillstånd, personer som kommit till Sverige på turistvisum och personer som kommit in i landet illegalt. Om svenska arbetsgivare anställer dem begår de ett brott. Det som de papperslösa riskerar är att bli utvisade från Sverige.

Riv- och Saneringsentreprenörerna

Riv- och Saneringsentreprenörerna ombildades 1997 och består idag av 44 medlemsföretag.
Av dessa är alla specialföretag, med så gott som uteslutande rivnings och/eller saneringsentreprenader på programmet.
Medlemsföretagen bedriver, förutom sådan verksamhet även kringliggande verksamhet, som exempelvis sanering och återbruk av förorenad jord, återvinning och demontering av byggnader, försäljningsverksamhet av återvunnet material mm.
Gemensamt för medlemsföretagen är att man till väsentlig del av sin verksamhet utför rivnings- och/eller saneringsentreprenader och därmed som specialföretag innehar erforderlig kompetens och erfarenhet för medlemskap i föreningen.

ID06

ID06 är ett system för närvaroredovisning och legitimationsplikt på byggplatser. Syftet med ID06 är att förhindra att seriösa företag blir utkonkurrerade av företag som varken betalar sociala avgifter eller skatter.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter