Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Geoenergi kan rädda liv

13 oktober 2014
På Geoenergidagen passade många på att knyta nya kontakter. Foto: Louise Rosén.
Johan Barth, vd på Svenskt Geoenergicentrum, uppmanade åhörarna på årets Geoenergidag att använda mer geoenergi i infrastrukturen då detta kan minska antalet trafikolyckor. Om vägar och broar värms med geoenergi blir ytorna isfria.

Idag finns det cirka 500 000 geoenergianläggningar i Sverige som tillsammans ger 18-20 terawattimmar energi i form av värme och kyla. Det gör geoenergin till Sveriges tredje största förnybara energikälla, konstaterade Johan Barth, vd på Svenskt Geoenergicentrum, på den årliga "Geoenergidagen" som nyligen ägde rum.

Johan Barth inledde dagen med att presentera färska siffror på den svenska statistiken över geoenergi.

– Statistiken visar att borrhålen blir allt djupare och vi ser en ökad trend med större anläggningar, sa han.

Data från SGUs (Sveriges geologiska undersökning) Brunnsarkiv 2014 visar att medeldjupet på de svenska borrhålen idag är cirka 170 meter och det djupaste hålet är 400 meter. Det kan jämföras mot år 1995 då medeldjupet var cirka 100 meter och det djupaste hålet var cirka 220 meter.

Mer geoenergi i infrastrukturen

Användningsområdet för geoenergi är större än att bara värma och kyla byggnader. Johan Barth uppmanade sextiotalet åhörare att använda mer geoenergi i infrastrukturen då detta kan minska antalet trafikolyckor. Om vägar och broar värms med geoenergi blir snöröjningen lättare och ytorna isfria.

– I ett examensarbete har Carolina Togård från KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, utrett möjligheterna för geoenergi för snösmältning på broar, berättade Johan Barth.

Rapporten visar att det är kostsamt att värma en befintlig bro med geoenergi men det kan rädda liv. Bäst är det att anlägga ett geoenergisystem då en ny bro byggs eller en befintlig bro renoveras.

Turbulent flöde i kollektorer

Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum och Jeffrey D. Spitler från Oklahoma State University höll ett föredrag om turbulent flöde i kollektorer. De har gjort en gemensam studie av ett hus i South Dakota, USA och ett i Stockholm där de bland annat har ställt sig frågorna:

  • Hur varierar flödesförhållandena under året?
  • Vilken betydelse för prestandan har turbulent flöde?

En av slutsatserna för huset i South Dakota är att det är viktigare för systemets prestanda att hålla lågt tryckfall än att hålla turbulent flöde hela tiden.

– Den amerikanska studien är färdig och kommer att presenteras i januari. Den svenska studien arbetar vi vidare med och den presenteras troligen i vår, berättade Signhild Gehlin.

Branschpraxis för Termiskt Responstest

På workshopen diskuterades ett förslag till Branschpraxis för Termisk Responstest (TRT), en metod där man med hjälp av ett testborrhål kan bestämma markens och energibrunnens effektivitet. Branschpraxisen ska innehålla riktlinjer med bland annat krav på hur testet ska gå till och hur man ska tolka resultatet.

– Under hösten ska remissinstanserna ge sina åsikter om det nya förslaget och sen kan vi förhoppningsvis fastställa riktlinjerna i början av nästa år, sa Signhild Gehlin.

FAKTA Om Svenskt Geoenergicentrum

Svenskt Geoenergicentrum bildades 2013 och är ett kunskapscentrum för de som har intresse för geoenergifrågor. Geoenergidagen är en årlig kompetensdag som tar upp allt som rör geoenergi.

Geoenergidagen 2014 genomfördes den 30 september-1 oktober på Clarion Hotell Arlanda. Den första dagen innehöll en workshop och den andra dagen fylldes med seminarierna:

  • Geoenergi i infrastrukturen
  • Är det så viktigt med turbulent flöde i kollektorerna?
  • Panel om Nordisk geoenergi
  • Geoenergi i kulturbyggnader
  • Sprickor i berg – vad gör det?
  • Hur räknar vi ekonomi och LCC för geoenergi?
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne