Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Socialtjänsten som hyresvärd allt vanligare

13 november 2014
Bostadsbrist och höjda krav för att komma in på bostadsmarknaden ökar antalet ”sociala kontrakt” även i gruppen som har arbete. Foto: Nikolaev.
I takt med att bostadsbristen ökar och att det är svårt för socioekonomiskt svaga hushåll att komma in på bostadsmarknaden hyrs allt fler lägenheter ut via socialförvaltningen.

I Sverige har vi inte "social housing" men vi har en typ av andrahandskontrakt, så kallade sociala hyreskontrakt, träningslägenheter, provboende eller annat – den sekundära bostadsmarknaden. Det innebär att kommunerna hyr lägenheter via socialförvaltningen eller något annat kommunalt organ. Lägenheterna hyrs sedan ut i andra hand till bostadslösa. Det innebär ofta ett osäkert boende med kort uppsägningstid och speciella villkor.

Sociala kontrakt har ökat

Antalet sociala kontrakt har ökat med 74 procent på sex år. År 2008 fanns det 9 400 sociala kontrakt i 201 kommuner, år 2014 finns det cirka 16 400 i 233 kommuner. Sociala kontrakt finns i kommuner både med bostadsbrist och där det råder balans på bostadsmarknaden eller att det finns ett överskott av bostäder i kommunen. Siffrorna baserar sig på vad kommunerna själva svarat i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät.

Avregleringen förändrade villkoren

Innan 1990-talets avregleringar fanns det lokala bostadspolitiska instrument, som exempelvis ett organiserat förturssystem och kontroll över lägenhetsfördelningen genom de kommunala bostadsförmedlingarna. Dessa verktyg kan antas ha bidragit till att anskaffningen av sociala lägenheter skedde på andra premisser än idag. Hur dessa villkor såg ut och om det tidigare systemet var "bättre" eller mer effektivt än dagens sekundära bostadsmarknad går inte att bedöma. Avregleringen har inneburit att makten över de lediga lägenheterna, och vem som får bo i dem, har förskjutits till de som äger och förvaltar hyresrätterna.

Regelverken förändrades

År 1993 ändrades flera regelverk som påverkat bostadsmarknadens utveckling. Både lagen om bostadsförsörjningens främjande och lagen om kommunal bostadsanvisning avskaffades. Lagändringen ledde exempelvis till att många kommuner lade ner sina bostadsförmedlingar. I stället förväntades de kommunala bostadsföretaget ta ett större socialt ansvar. I många fall flyttades den kommunala bostadskön helt enkelt över till kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Den politiska kursändringen fick en avgörande betydelse för kommunernas socialtjänster, eftersom offentliga insatser på bostadsområdet härefter, och i betydligt större utsträckning än tidigare, skulle anpassas till marknadens villkor.

Boverkets rapport visar på utvecklingen av sociala kontrakt

Boverket och Socialstyrelsens tog 2011 på Regeringens uppdrag fram ett förslag till hur den sekundära bostadsmarknadens utbredning och utveckling bättre kan följas över tid, "Sociala hyreskontrakt via kommunen. Den sekundära bostadsmarknadens kvantitativa utveckling efter 2008" (Boverkets rapport 2011:33).
Boverket skickar ut en årlig bostadsmarknadsenkät till Sveriges kommuner där de bland annat får svara på hur många sociala kontrakt man har i kommunen.

Kraven på bostadsmarknaden är tuffare idag

Tidigare var sociala kontrakt ett sätt för personer med sociala problem eller missbruk att få lägenhet. Nu är det även personer utan sådana problem som ändå inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden som hyr lägenheter via socialförvaltningen. De kan ha arbete, men låga inkomster eller osäkra anställningsförhållanden och nekas därför att hyra bostad. Flertalet av dem skulle klara av att hyra en bostad på egen hand om inte kraven hade hårdnat.

Fastighetsägarna är positiva

Genom att garantera hyran, stöd till hyresgästen och en kort uppsägningstid kan det vara lättare att få fastighetsägare att släppa till lägenheter. De sociala kontrakten kan vara en väg till ett förstahandskontrakt.

Det är vanligare att de sociala kontrakten sprids ut i olika bostadsområden och att man har som mål att hyresgästen ska få bo kvar och ta över hyreskontraktet inom exempelvis ett år eller två. År 2008 hade 123 kommuner den ambitionen. 2014 hade dubbelt så många - 245 kommuner - som mål att hushållet ska ta över kontraktet och bo kvar i vissa fall eller alltid.

FAKTA Kommuner med störst ökning av "sociala kontrakt"
  Kommun 2008 2014
1 Växjö 5 200
2 Värmdö 20 209
3 Luleå 30 200
4 Ljungby 20 150
5 Sundbyberg 20 140

Källa: Hem & Hyra.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter