Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Fuktsäker utformning av kallvind

28 februari 2014
Fuktskada på underlagstak av plywood orsakad av läckage. Foto: Ulf Söderlund
Minst hälften av alla kallvindar med självdragsventilation riskerar att drabbas av mögel. I ett forskningsprojekt från Chalmers redovisas riskerna med traditionella kallvindar samt hur en fuktsäker kallvind kan utformas.

I dag byggs fortfarande hus med självdragsventilerade kalla vindsutrymmen och råspont eller plywood som underlagstak, trots de stora riskerna för fukt- och mögelskador. Ett par utredningar visar att mer än hälften av de traditionellt utformade vindsutrymmena har, eller riskerar att få, fuktproblem. I södra och västra Sverige kan problemen vara ännu mer utbredda. Problemen riskerar att förvärras i framtiden på grund av:

  • ökad isolering på vindsbjälklagen
  • klimatförändringarna.

Riskbedömning

Vid en seniorforskning genomförd av Carl-Eric Hagentoft och Angela Sasic Kalagasidis vid Chalmers har riskbedömningar gjorts av traditionellt utförda vindsutrymmen och några olika alternativt utformade utrymmen. Det som bedömts är:

  • risken för fukt och mögel
  • robusthet
  • livscykelkostnaderna.

Meningen är att riskbedömningen ska vara ett stöd i val av teknisk lösning vid projektering av nya byggnader samt renovering av gamla. Resultaten redovisas i slutrapporten "Riskanalyser för ventilerade kallvindskonstruktioner" som kan laddas ner i pdf-format eller beställas som tryckt rapport från Sveriges Byggindustrier.

Forskningsarbetet ingår också i ett internationellt IEA-projekt (ECBCS Annex 55, RAP-RETRO).

Orsak till problemen

Fuktproblem i vindsutrymmen uppstår då det finns fuktkällor, såsom:

  • läckage genom yttertaket
  • byggfukt i material i nyare hus
  • fukten som finns i inomhusluften
  • fukten som finns i uteluften.

De fuktkällor som är svåra att hantera är speciellt luftfukten. Varm fuktig inomhusluft kan ta sig upp genom vindsbjälklaget och fuktig uteluft ventileras in vid takfot och "underkyls" på grund av nattutstrålning från taket.

Teoretiskt går det att skydda sig mot fuktig inomhusluft genom att bygga helt lufttäta vindsbjälklag, men det är svårt i praktiken. Att ta bort ventilationen helt för att inte få in fuktig luft utifrån går inte eftersom det alltid finns risk att fukt kommer upp på vinden från bostaden genom vindsbjälklaget. Det kan också finnas kvar byggfukt som måste ventileras ut.

Riskbedömda lösningar

Förutom traditionell kallvind har fyra ytterligare lösningar för vindsutrymmen riskbedömts. Det är:

  • kallvind med reducerad ventilation, tät takfot och gavelventiler
  • två utformningar med isolerat tak
  • en lösning med styrd/kontrollerad mekanisk ventilation.

Säkraste lösningen

De riskbedömningar som gjorts visar att isolerat tak ger lägre risk än oisolerat tak. Det ger dock ingen helt fuktsäker teknisk lösning. Den säkraste och mest ekonomiska lösningen är styrd ventilation. Det ger en säker kallvind även då framtida klimat räknas in. Kostnadsmässigt är det inte stora skillnader mellan de studerade alternativen. Detta är speciellt fallet då drifts- och skadeåtgärdskostnaderna räknas in.

FAKTA Säkra och mindre säkra lösningar

De riskbedömda konstruktionerna där grönt fungerar bra, gult och orange fungerar under gynnsamma förhållanden och rött är riktigt riskabla konstruktioner. Närmare förutsättningar redovisas i rapporten.

Vindsutrymme.
 Vindsutrymme.
 Vindsutrymme.
 Vindsutrymme.
 Vindsutrymme.
FAKTA RAP-RETRO

RAP-RETRO är ett IEA-annex ”Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting – Probability Assessment of Performance & Cost”. I annexet samarbetar ett åttiotal forskare från närmare tjugo länder för att energieffektiviserande åtgärder som påverkar klimatskalet ska kunna projekteras på ett tillförlitligt sätt. Målet med annexet är att utforma byggnadsfysikaliska metoder som underlättar att uppsatta energimål uppnås och att oönskade effekter, som minskad livslängd hos konstruktioner eller negativa effekter på boende, undviks. Metodiken utvecklad inom RAP-RETRO kan nyttjas för att göra riskbedömningar av andra konstruktioner.

Annexet leds från Sverige med Carl-Eric Hagentoft, Chalmers, som så kallad operating agent.

Fördjupningsmaterial
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne