Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Så ska mängden elavfall minskas

9 januari 2014
Ett fungerande pantsystem, längre teknisk livslängd och bättre andrahandsmarknad för elprodukter. Det är några saker vi kan göra för att minska mängden elavfall. Foto: Mikael Sjöberg.
Nya regler gör att regeringen kan besluta om ett bättre insamlingssystem för elavfall. Men en aktuell rapport visar att detta inte räcker för att uppnå miljömålen. Det behövs ett förebyggande arbete för att minska det växande berget av elavfall.

I oktober förra året godkände riksdagen ändringar i miljöbalken som innebär att regeringen får rätt att besluta om ett insamlingssystem för återvinning eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter. De tidigare befogeneheterna i miljöbalken har inte tydligt angivit skyldigheter för producenterna att se till att elektriska och elektroniska produkter omfattas av ett insamlingssystem.

Arbeta förebyggande för att minska elavfallet

Men det räcker inte att bara återvinna elavfallet. Om vi ska uppnå miljömålen måste vi även arbeta förebyggande för att minska mängden elavfall. Det anser man i  rapporten "Drivkraften bakom uppkomsten av elavfall" som Naturvårdsverket beställt från Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Många byter dator innan den gått sönder

De ändringar som nu har beslutats av riksdagen utgår från en rapport från Naturvårdsverket som remitterades i februari 2013.

Naturvårdsverket har gjort en attitydundersökning om elavfall. Den visar att 58 procent byter ut sin mobiltelefon innan den har gått sönder. Motsvarande för datorer var 37 procent. 60 procent kan tänka sig att köpa begagnade elprodukter. Men den vanligaste orsaken till att människor tvekar är att de är osäkra på om de begagnade produkterna kommer att fungera.

Remissvar till Miljödepartementet

 Avfall Sverige är en av de organisationer som lämnat in ett remissvar till Miljödepartementet. De menar att flera av förändringarna är bra och att det främst är producenter, återförsäljare och tillsynsmyndigheter som direkt berörs av de nya reglerna. Indirekt påverkas även kommunerna, vilket olyckligtvis inte Naturvårdsverket har beaktat i konsekvensutredningen. Avfall Sverige anser att en samordnande funktion för godkända insamlingssystem är nödvändig för att underlätta dialogen mellan kommuner och de olika systemen.

Hur kan vi använda elprodukter i framtiden?

Det går att tänka sig en framtid där vi använder elektriska och elektroniska produkter på ett mer hållbart sätt för miljön, menar Conrad P Luttropp, professor vid KTH  (se länk här invid om du vill läsa hela rapporten). Han ger några exempel från rapporten på hur det kan gå till:

  • Tillverkning av produkter som går att uppgradera och vårda.
  • Ett pantsystem för elektriska produkter.
  • Välfungerande marknader för att sälja, reparera och vårda komponenter och produkter.
  • Delat ägande av elektriska och elektroniska apparater samt delad användning via tjänster.

Eu-länderna måste uppdatera sin lagstiftning 

När ministerrådet formellt godkänt det uppdaterade direktivet och det förs in i EU-lagboken, har medlemsländerna 18 månader på sig att uppdatera sin nationella lagstiftning.

Alla medlemsländer måste öka sin insamling av elektroniskt avfall, oavsett om de redan uppfyller det nuvarande schablonmålet på 4 kg per person och år, eller inte. I Sverige samlade vi i fjol in 154,2 miljoner kilo elektronikskot vilket motsvarar 16,27 kilo per person.

Ledamöterna förhandlade dessutom fram tuffare åtgärder för att stoppa strömmen av olagligt elektroniskt avfall till länder utanför EU där denna olagliga export utgör stora risker för både folkhälsan och miljön. Bevisbördan flyttas från tulltjänstemännen till exportörerna och i framtiden måste exportörerna bevisa att varorna fraktas för reparation eller är lämpliga att återanvändas.  

Fördjupningsmaterial
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne