Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Lågenergihus med massivt klimatskal

27 januari 2014
Det krävs rejälare byggkranar för tunga betongelement än för produktion med andra klimatskal. Foto: Ulf Söderlund.
Många av de lågenergihus och passivhus som i dag utvärderats och lyfts fram är byggda med lätta klimatskal. En rapport från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, visar att det går lika bra att använda massiva klimatskal i exempelvis betong.

I SP Energitekniks projekt ”Lätt att bygga rätt” har man fokuserat på projektering, byggande och förvaltning av lågenergihus med massiva klimatskal av betong. Man har även tittat på lämpliga system för energiförsörjning och värmeåtervinning.

Syftet med projektet har varit att samla erfarenheter från byggandet av tunga och massiva klimatskal i betong som tillsammans med tidigare erfarenheter från lätta klimatskal ska kunna utgöra ett beslutsunderlag vid val av stomsystem. Resultatet redovisas i SP-rapport 2013:14.

Viktigt med helheten

Det går att få ett mycket energieffektivt flerbostadshus oavsett om man väljer lätt klimatskal eller massivt tungt klimatskal i betong eller trä. Huvudsaken är att klimatskalet har:

  • ett lågt U-värde
  • minimalt med köldbryggor
  • en god lufttäthet.

Detta ska kombineras med effektiva system för uppvärmning och ventilation.

Väggtjockleken påverkas av konstruktionsval

Massiva klimatskal av betong blir normalt sätt något tjockare än ett lätt klimatskal om samma U-värde ska uppnås med isoleringsmaterial som har samma λ -värde. Vid en jämförande beräkning krävs en 530 mm tjock betongsandwichvägg för att nå ett U-värde på 0,1 W/m2K. En träregelvägg blir med samma förutsättningar bara 430 mm. Väljs en bättre isolering i betongväggen, exempelvis en grafitcellplast, minskar den tunga väggens tjocklek med cirka 50m mm. Något som påverkar den uthyrbara ytan.

Enklare med lufttätheten

Täthetsprovningar utförda i byggnader med tungt klimatskal visar att det går att uppnå mycket låga läckagetal. Det finns exempel på mätresultat som är klart lägre än 0,1 l/m2s. Det krävs mindre arbetsinsats för att skapa ett lufttät klimatskal med en tung stomme än med ett lätt klimatskal och ett lufttätande skikt av folie eller duk som byggs in i väggen. Det gäller dock att projekteringen är väl utförd och att måtten på de prefabricerade fasadelementen är väl avpassade till tätningsbanden.

Kölbryggor

Kritiska punkter för köldbryggor är till exempel fönster- och dörranslutningar samt balkonginfästningar. Dessa har dock på senare år vidareutvecklats från det traditionella systemet med betongelement.

Vädertätning

Med ett klimatskal av betong utan organiska eller träbaserade material används i regel inte väderskydd. Det gäller då att organiskt material inte heller används i takkonstruktionen för att inte behöva använda väderskydd under någon del av produktionen.

Driftskedet

En sandwichvägg av betong där den massiva delen exponeras mot insidan är en robust lösning. Hyresgäster kan fästa tavlor och hyllor utan att skada klimatskalets lufttäthet. Om lufttätheten behöver förbättras är det ofta enkelt då de kritiska anslutningarna mot exempelvis fönster och skarvar lättare kan förbättras jämfört med att åtgärda ett lufttätande skikt inne i en konstruktion.

Värme och ventilation

Den centrala värmedistributionen bör vara vätskeburen. I lägenheterna kan man sedan använda traditionella vattenburna radiatorer eller luftburen värme.

I utredningen förordas luft-luftvärmeväxling då denna teknik är eleffektiv och går bra att kombinera med olika energiförsörjningssystem. Det är ofta något enklare att installera centrala ventilationsaggregat jämfört med lägenhetsaggregat. Det kan också vara något enklare att sköta centralt installerade aggregat.

FAKTA Grafitcellplast

Grafitcellplast består av expanderad polystyren (EPS) som innehåller grafit. Att komplettera EPS med grafit medför att den infraröda strålningen hindras att ta sig igenom.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter