Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Drifterfarenheter från Stockholm Waterfront

17 oktober 2013
Energiförsörjningen till Stockholm Waterfront består av flera delar. Klara sjö används för både värme och kyla. När inte det räcker till används ett islager och fjärrvärme. Foto: Dan Öhman
Stockholm Waterfront är ett projekt med spännande lösningar både när det gäller teknik och affärsmodell. En uppföljning av hur de tekniska lösningarna fungerat i ett system där energiförsörjningen sker genom flera samverkande system med en mängd olika driftfall är därför på sin plats.

Fastighetsägarna har satsat runt 60 miljoner kronor på att åtgärda fel och förbättra funktioner som man under drift upptäckt förbättringsmöjligheter i. I det här projektet har man lyft på alla stenar för att hitta fel och förbättringsfunktioner och satsat på att åtgärda dem för att optimera systemen.

- Fastigheterna omsätter 10 000 MWh energi per år, så det finns pengar att spara på att optimera systemen. Fastighetsägarna har insett detta och det har därför aldrig varit något problem med att vi gräver fram fel och rättar till dem. De har stött oss i det arbetet, berättar Ingmar Holmström som är uppdragsansvarig på teknikkonsultföretaget Creanova och som arbetat med projektet från programskede till några års förvaltning.

Systemuppbyggnaden i fastigheten med flera olika produktionssätt för både värme och kyla gör att styr- och övervakningssystemet blir ganska komplicerat för att kunna hantera alla de förutsättningar och villkor som många olika driftfall ger upphov till.

- När det gäller optimeringen av energiproduktionsanläggningen är vi framme på en bra nivå, men när det gäller de konsumerande delarna ute i byggnadskropparna finns det jobb kvar att göra innan vi kan säga att fastigheterna är optimerade, säger Ingmar Holmström.

Låg energianvändning

I projektet hade man utlovat en energianvändning på 59 kWh/m2 och år. Det är långt under den kravnivå som byggreglerna för den aktuella tiden ställde, 139,5 kWh/m2 och år. Detta har man dock inte riktigt kommit ned i. Det beror till största delen på att byggnaderna delvis har fått en annan och utökad användning än vad som var förutsatt från början. Det har tillkommit tre restauranger med kökskyla och ett helt nytt ventilationsaggregat som inte var planerat från början. Det skulle vara butiker. Konferensverksamheten och kongresshallen har haft en nyttjandegrad som rejält överstigit prognoserna. Ett projektorrum med betydligt större värmeavgivning än vad som förutsattes har byggts. Trots detta är förbrukningsnivåerna nere kring 65 kWh/m2 och år.

Tichelmannsystem för värme och kyla

I kontorshusets och hotellets övre våningsplan har man använt sig av Tichelmannsystem på värme- och kylsystemen. Det är en rörsystemuppbyggnad där varje apparat som avger eller upptar värme har lika långa rörledningar. Det medför att inga injusteringsventiler behöver användas för att få rätt flödesfördelning mellan apparaterna i systemet. Apparaterna dimensioneras för ett visst differenstryck i systemet.

- Systemen har fungerat alldeles utmärkt i produktion, igångsättning och drift. Vi skulle vilja använda oss av Tichelmannsystem i ännu större utsträckning i framtida projekt, berättar Ingmar Holmström.

Kammarvärmeväxlare fungerar bra

I hotellet har man använt ett luftbehandlingsaggregat med kammarvärmeväxlare. Den tyska tillverkaren Menerga uppger att temperaturverkningsgraden är 85-96 procent.

- Vi har inget att anmärka på aggregaten. Frånluftstemperaturerna har legat upp mot 24 grader så det har inte varit något problem att klara tilluftstemperaturen trots att det inte finns några eftervärmare, berättar Ingmar Holmström.

När spjällen till kammarvärmeväxlarna slår om och luften ändrar riktning pendlar tilluftstemperaturen några grader. Men Ingmar Holmström tror inte att det märks ute i lokalerna eftersom temperaturen utjämnas i kanalsystemet.

Kylan dröjde med långa ledningar

När det inte har funnits något kylbehov från islagret har pumparna stängts av. Ledningarna från islagret till övrig kylproduktion är långa eftersom islagret ligger 100 meter bort. Det har gjort att det tagit lång tid innan det kommit kallt vatten då pumparna har startat igen. Problemet har åtgärdats genom justeringar i styrsystemet.

Skulle ändrat två saker

Är det något du skulle ha gjort annorlunda i projektet med de erfarenheter du har nu?

- Det är framförallt två saker jag skulle vilja ändra. Vi skulle i projektet ha ställt krav på klimatskalets täthet i kongressen och kontorshuset skulle inte ha upphandlats som en totalentreprenad. Kontorshuset var den tekniskt enklaste byggnadskroppen installationsmässigt, men den som var svårast att få färdig i tid och som blev behäftad med flest fel.

- Vi skulle också ha dimensionerat för en högre köldbärartemperatur i kontorshuset och för en lägre framledningstemperatur på värmen för att få större flöden. Det hade hela produktionsanläggningen tjänat på i driftskostnader, avslutar Ingmar Holmström.

FAKTA Om Stockholm Waterfront

I artikeln "Stockholm Waterfront kyls med is" kan ni läsa mer om energilösningen, se länken ovan.

Rättade fel och förfining av systemet:

  • Styr- och övervakningssystemet har kompletterats så att inneklimatet i kontorshuset styrs utifrån koldioxidnivåer, ljusintensitet i solinstrålningen, vindhastighet och vindriktning.
  • En del styrventiler har bytts ut, bland annat på grund av korrosionsbekymmer på stora vridspjällventiler.
  • På fem ställen var kyl- och värmesystemen ihopkopplade av misstag.
  • Jourutryckningarna beror främst på materiel som gått sönder till exempel expansionskärl, frysningar av rör, kompensatorer som spruckit.

Hotellet och kongressen köptes på färdiga handlingar. På den delen har det varit mindre åtgärder med att rätta till fel och göra justeringar. Kontorshuset köptes som en totalentreprenad. Där har beställaren fått lägga ned flera miljoner på att rätta till brister i entreprenaden.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter