Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Låt barnen leka på gatan

27 mars 2013
Mer lekvänliga närmiljöer och lekbara boendemiljöer behövs, för alla åldrar. "Hela staden ska dock vara lekbar ...för barn." Bild: Digitalt museum.
Både kommuner och bostadsbolag i framkant lägger stora resurser på lekplatser som ska gynna barnens utelek. De flesta slänger pengarna i sjön med trygga pedagogiska koncept visar tre stora utredningar.

Det är stor skillnad på utformningen av platser som vuxna skapat för att ge plats för barnen, och miljöerna som barnen själva utformar.

De vanliga lekplatserna, förskolegårdarna och skolbarnens utemiljöer underkänns både av regeringsutredningen Planera för fysisk aktivitet och Formas-projektet Barn till fots.

Vuxnas avgränsningar

I projektet har man bland annat undersökt vilka vardagsmiljöer som barn vill vara på – och varför de är attraktiva för barnen. På så sätt har hon också fått svar på vilka platser de undviker eller inte använder, och varför.

– Vuxna gör tydliga avgränsningar och indelningar av aktiviteter med fokus på trygghet och säkerhet. På vägen försvinner stimulansen och utmaningarna som i gengäld är tydliga i barnens egna miljöer, säger landskapsarkitekten Maria Kylin som arbetar i det tvärvetenskapliga projektet Barn till fots.

De konkreta råden spar hon till den vetenskapliga publiaktionen men delar ändå med sig av några allmänna råd:

– Alla tycker om att lämna avtryck och skapa. Om allt redan är designat och "färdigskapat" i utemiljön så finns det inget mer att göra än att "leka med det färdiga" fast det är roligare att greja med utemiljön själv, säger hon.

Maria Kylin är en tydlig förespråkare av barnens möjligheter att få hoppa i lövhögar och sprida alla löven, få bygga egna trädkojor och gräva gropar.

Angrip kommunens folkhälsoproblem

Bristen på fysisk aktivitet, och det alltmer ökande stillasittandet är en av våra största hälsoutmaningar. Det är hög tid för den fysiska planeringen att ta sig an frågan.

Och det finns mycket att göra som gynnar barnens fysiska vardagsaktivitet konstaterar Boverket i slutrapporten Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet där regeringsuppdraget Planera för fysisk aktivitet slutredovisas.

Välj bort det tryggt tråkiga

EU-reglerna om säkra lekplatser lyfts ofta fram som ett hinder för spännande och kreativa lekmiljöer. Men de modigaste kommunerna arbetar runt begränsande säkerhetsföreskrifter och sätter användarnas behov i centrum.

Fast Anneli Hultén som är ordförande i Göteborgs kommunstyrelse tror att det verkliga skälet till att stadsmiljön inte stöttar barnens fysiska aktivitet och lek beror på vuxnas okunskap och rädslor.

– Vi vuxna gör lekplatserna för trygga. De blir så tråkiga att ingen unge vill leka där. Men det handlar inte om EU-regler, säger Anneli Hultén som personligen bevakar barnperspektivet i stadens fysiska utveckling.

Se möjligheterna

Anneli Hultén menar att det handlar om att vara kreativ och se möjligheterna. Därför ska varje stadsdel i Göteborg ha en aktivitetspark utöver lekplatserna, först ut var Utflyktsparken Plikta i Slottsparken. Namnbyten öppnar nämligen andra möjligheter till utformning än vad de gängse lekplatsreglerna medger.

Anneli Hulténs råd för ökat barnperspektiv:

  • Barnkonsulent med fysiskt perspektiv.
  • Arkitekt som arbetat fram barnperspektivsfrågor tillsammans med barn & unga.
  • Alla förvaltningar ska vara medvetna om barnens perspektiv.
  • Alla kommun och fullmäktige beslut ska ha med konsekvensbeskrivning för barn /unga.
  • Bygg upp intern exempelbank.
  • Utbyt erfarenheter med städer som ligger långt fram, till exempel tyska Stuttgart och Freiborg.

Temalekplatser, skogsgångvägar och spontantidrottsplatser är gångbara namn i flera kommuner. En risk är dock att dessa parker framför allt uppfyller pojkars behov. Skate- och parkourparker är populära både bland pojkar och stadsplanerare, men vad görs för att locka ut flickorna?

Föregångsstaden Göteborg har tjejkväll

– Målet är att det ska finnas en mångfald av utrymmen i stadsmiljön.

– Vid actionparken vid evenemangsstråket arbetar vi till exempel med att nå ut bredare. Förutom att erbjuda utrymme för skateboardåkning arbetar vi med att få in inslag av konst, musik och dans i parken, för att bredda utbudet, säger Anneli Hulthén.

Dessutom försöker man locka fler tjejer till parken genom att arrangera tjejskate en kväll i veckan under säsongen.

Lek i hela staden

Risken med ensidiga och bristfälliga temalekplatser lyfts också fram av Boverkets utredning. Här betonas istället vikten av att vuxna förstår den fria lekens lek, och andra egenvalda och egenstyrda aktiviteters värde.

"Barn leker överallt och man behöver se vissa gator som en lekplats för att åstadkomma en ny syn på barnet i staden och begränsa framkomligheten för bilister. Bilmiljöer måste vara barnfria men barnmiljöer måste också vara bilfria! Mer lekvänliga närmiljöer och lekbara boendemiljöer behövs, för alla åldrar. Hela staden ska dock vara lekbar ...för barn."

Möjligör fri tid och fri lek

Barns utetid minskar generellt samtidigt som allt större del av den är programmerad eller tillbringas på programmerade platser.

– Därför är det mycket viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra de programmerade platserna och att öka tillgången till de fria platserna, säger Anneli Hultén.

Misslyckade förskole- och skolgårdar

Boverkets utredare delar ut flera kännbara kängor till stadsplanerare, arkitekter och andra som utformar den fysiska miljön:

"För mycket tillrättaläggande får inte bli ett hot mot positiv utveckling. Resultatet blir utarmade ospännande stadsmiljöer där ingen, allra minst barnen, vill vistas.

Förskolegårdar är överlag olämpliga, många friskolor saknar helt skolgårdar. Lokaler får ofta delas och det är ont om attraktiva miljöer kring skolan...Lek och friskoleytor på gröna tak uppfyller inte barnens behov av stimulans...Det finns ett omfattande behov av större ytor och högre kvalitet i gestaltning och utbud, skolors struktur onödigt tråkiga och oinspirerande. "

Lagstiftning kring friytor och deras kvalitet i utemiljön på skolor och förskolor kan vara en väg framåt.

FAKTA Regeringsuppdraget Planera för fysisk aktivitet
  • Under ett år har Boverket samordnat och utveckla arbetet med samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen.
  • Regeringsuppdraget har gjorts i samverkan med Statens folkhälsoinstitut, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting samt många andra aktörer i samhället.
  • Slutrapporten heter Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet, men uppdraget forstätter under 2013 med att ta fram vägledningsmaterial och genomföra en nationell konferens.

Barn till fots 

Projektet ökar kunskapen om barnens fysiska aktivitet i vardagen, både i spontant lek och på skolvägar.

På sikt ska det också generera förslag och riktlinjer som ska hjälpa samhällsplanerare och arkitekteter.

Till hösten 2013 kommer det troligen att inlämnas en  vetenskaplig slutrapport, men kunskapsunderlaget kommer att tillgängliggöras i olika populärvetenskapliga publikationer.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter