Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Enklare verifiering av energianvändning

4 mars 2013
Befintliga byggnader har stor potential för energieffektivisering. Men det råder osäkerhet hur energibesparingarna ska beräknas. Foto: Anders Wester
Med hjälp av DUR-metoden kan du enklare beräkna och verifiera effekten av energieffektiviseringsåtgärder. Debiteringsmätare används som grund.

I boken "Verifiering av energianvändning i befintliga byggnader", av Stig Lundberg, lyfts problematiken med att ta fram energistatistik och beräkna och verifiera besparingar. Allt handlar i slutänden om att ge byggnadsägaren ekonomiska incitament för att genomföra energieffektiviseringsåtgärder, något som är svårt om man inte vet hur man ska räkna.

Här handlar det inte om att trolla med siffror, tvärtom, den metod som beskrivs i publikationen har tagits fram för att skapa en god kunskap om det aktuella fastighetsbeståndets energianvändning och skapa statistik för verifiering och uppföljning baserat på verkliga och relevanta data.

Om DUR-metoden

DUR-metoden (DUR=Debiteringsmätare, Utetemperaturkorrigering, Referensnivå) är en metod som ska användas för att verifiera energianvändning och utfall av energiåtgärder i befintliga byggnader. Metoden baseras på månadsvärden för energi och klimat.

Principen är att debiteringsmätare ligger till grund för referensnivåer och verifiering, samma mätare som energileverantörerna använder för sin fakturering. Det betyder att de mätdata som statistiken baseras på, är de som faktiskt påverkar energikostnaderna. Ekonomiska besparingar syns direkt.

Rationellt verktyg

DUR-metoden har helt inriktats på att vara ett rationellt verktyg som verifierar energianvändning och ekonomiska besparingar när energiåtgärder genomförs, med syfte att skapa ekonomiska incitament för energieffektivisering.

DUR-metoden innehåller 5 olika delar som behövs för att kunna beräkna utfallet av en energiåtgärd med god precision. Dessa är:

  • hur en referensnivå ska byggas upp
  • hur klimatkorrigering ska ske om energianvändningen påverkas av klimatet
  • hur en förändring gentemot referensnivån ska beräknas
  • hur utfallet ska redovisas
  • hur förändringar under en verifieringsperiod ska hanteras och beräknas.

Klimatkorrigering

Förutom en enkel och tydlig metodbeskrivning, använder DUR-metoden klimatdata på ett direkt och enkelt sätt. Klimatkorrigeringen görs med hjälp av de uppgifter om månadsmedelvärden för utetemperatur som man kan prenumerera på hos SMHI.

Genom att bestämma den aktuella byggnadens balanstemperatur med hjälp av historiska data (energistatistik och månadsmedeltemperaturer), får fastighetsägaren en god grund för byggnadens energianvändning innan åtgärder för energieffektivisering. Dessutom skapas referensnivåerna för beräkning och verifiering, från byggnadens specifika data. Om mätaren visar en minskning, så kostar det mindre.

Verkar det för enkelt?

Tillräckligt mycket information

Genom att veta:

  • vilka mätare som används för debitering av energi
  • använda dessa för att fastställa referensnivåer och verifiera besparingar, samt
  • ta fram byggnadens balanstemperatur

kan byggnadsägaren enkelt komplettera med klimatdata från SMHI och därifrån använda DUR-metoden för att ta fram statistiskt underlag för energieffektivisering och verifiering av åtgärders effekt.

Det som behövs är månadsvärden på energianvändning för minst ett år, energipriser och loggar på månadsmedeltemperaturer samt områdets "normaltemperatur". Hur det sedan används via DUR-metoden beskrivs i detalj i publikationen "Verifiering av energianvändning i befintliga byggnader".

Den som är van att arbeta med energistatistik kan enkelt skapa sin egen beräkningssnurra i ett antal Excelblad, med hjälp av boken. Den som inte vill arbeta själv, kan kontakta VISEM AB och få hjälp.

I DUR-metoden ingår också ett standardiserat rapporteringspaket, som gör det enkelt att följa upp energistatistiken. Enligt Stig Lundberg (författaren) kommer DUR-metoden att finnas tillgänglig i kommersiell programvara i framtiden, dock finns ingen tidplan för detta i dagsläget.

Licenskostnad

För den som vill använda DUR-metoden som uppföljningsmetod, kommer en symbolisk licenskostnad på 1 SEK/mätare och år. Denna avgift är till för att täcka kostnader för administration, varumärkesskydd etcetera. En fastighetsägare som väljer en programvara som ger rapporter märkta med DUR-metoden får en garanti för att verifieringen sker på samma sätt varje gång, oavsett vem som är användare och vilken programvara som valts. Beräkningsverktyget för DUR-metoden lämnas ut vid de seminarier som VISEM håller.

FAKTA Befintliga byggnader har störst potential för energieffektivisering

Sveriges fastighetsbestånd förnyas med cirka 1procent per år och de byggnader som uppförs har normalt en låg energianvändning. De övriga 99 procenten är de befintliga byggnaderna som har en betydligt högre energianvändning. De stora potentialerna för energieffektivisering finns därför i de befintliga byggnaderna.

Källa: Verifiering av energianvändning i befintliga byggnader av Stig Lundberg

FAKTA Problematiken – några exempel

Graddagsmetoden och energiindex

Dagens byggnader har betydligt lägre balanstemperatur (den temperatur som är gränsen för när värme behöver tillföras en byggnad) än de 17 grader C som graddagsmetoden utarbetades för. Graddagsmetoden för klimatkorrigering förutsätter att alla byggnader är likadana, vilket i de allra flesta fall ger en för stor korrigering.

Energiindex för klimatkorrigering är kostsamt och komplicerat att ta fram för en byggnad, vilket gör att man ofta generaliserar beräkningarna och får stora osäkerheter i uppföljningen.

Osäkerhet ger incitament att låta bli

För att använda klimatkorrigering av energidata, krävs att man vet vilka mätdata som är klimat-/temperaturberoende och vilka som inte är det. Många gånger är inte den som ansvarar för energistatistiken insatt i skillnaden.

Specifik energianvändning (energi/kvm och år) ger också stora osäkerheter vid verifiering av energianvändning, vilket har visats i exempelvis Svebys energiberäkningstävling. Det är areaberäkningarna som ger varierande resultat och har stor påverkan på resultatet.

Osäkerheter i statistiken ger snarare incitament att låta bli att investera än tvärtom.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter