Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Bullriga bostäder kan ljudsaneras

22 maj 2013
Allt fler boende i småhus störs av buller. Foto: Ulf Söderlund
Andelen människor som störs av trafikbuller i sin hemmiljö ökar. Tiotusentals byggnader i Sverige behöver få bullersanering. Allt fler bostäder byggs i bullerutsatta lägen. En ny rapport visar hur bullerproblemet går att bygga bort.

Tre nästan samtidiga rapporter tar ett rejält grepp på bullerproblemet. Det är det länsstyrelsen i Stockholms län som tillsammans med Stockholm stad slutfört projektet Trafikbuller och planering med en slutrapport. Till detta kommer att Naturvårdsverket nyligen gav ut en sammanställning av kunskaper på området i rapporten Environmental noise and health. Direkt ur pressarna kommer Miljöhälsorapport 2013 från IMM, institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, där bullerproblem gås igenom noggrant. IMM har också tagit fram materialet till Naturvårdsverkets sammanställning.

Det konstateras att buller tillhör de vanligaste och allvarligaste miljöfaktorerna som påverkar vår hälsa. Den största källan till bullerstörningar är trafikbuller och då främst från vägtrafiken.

Omkring två miljoner människor beräknas leva i miljöer med för höga bullernivåer. Boverkets rapport från Betsi-projektet säger att 50 000 flerfamiljbyggnader behöver ljudsaneras för att uppnå samma krav som gäller för nybyggnad.

Fler och fler störda

Miljöhälsoenkäter som genomförts 1999 till 2007 visar på en markant ökning av antal personer som upplever sig störda av buller.

– När man tittar närmare på vad ökningen beror på visar det sig att de inte bor i centrum av städer, utan vid infartsleder och i enfamiljshus, säger Magnus Lindqvist, bullerexpert hos Boverket.

Urbaniseringen innebär att alltfler bor i de största städerna och det är också här som det byggs mest bostäder. Behovet av att bygga i bullerutsatta miljöer ökar hela tiden, vilket gör bullerdämpande åtgärder ännu mer angelägna. Samtidigt sker också en kontinuerlig ökning av trafik, inklusive tunga och bullrande vägtransporter.

Forskning saknas

Man kan konstatera att det finns mycket forskning som behöver göras kring hur buller inverkar på människors hälsa. Sådan forskning pågår ständigt, inte minst sedan EU satt fart på frågan med direktiv till medlemsländerna att kartlägga och prioritera bullerproblemen.

Världshälsoorganisationen WHO har också satt upp riktvärden. Dessa säger att den genomsnittliga ljudnivån utomhus dagtid inte ska överstiga 55 decibel och nattetid har värdet sänkts från 45 till 40.

Undersökningar visar att kurvan för upplevd god ljudkvalitet börjar dala brant efter 45 decibel. Först vid 60 decibel börjar kurvan plana ut, men då är det inte många kvar som upplever ljudkvaliten som godtagbar.

Stress ger sjukdomar

IMM konstaterar att buller kan orsaka både psykiska och fysiska stressreaktioner. Människor är sociala varelser och störs uppenbart av att inte kunna uppfatta talad kommunikation. Förutom att buller sänker koncentrationsnivån och därmed uppfattningsförmågan, så minskar också möjligheten att uppfatta ett budskap korrekt om buller fragmenterar meningarna.

Barns möjlighet till inlärning minskar därmed. Man har också konstaterat att viljan och motivationen att lösa problem minskar i bullriga miljöer. Möjligheten att bearbeta eller lagra information påverkas också.

Buller under dagtid påverkar mest hur informationen tas emot och bearbetas, medan buller under natten påverkar långtidslagring mest.

Sömn lättstörd

Bullret orsakar kärlsammandragningar, ökade nivåer av stresshormon i blodet, samt påverkar immunförsvaret och ämnesomsättningen. Följden kan bli olika sjukdomstillstånd, varav en del allvarliga. Även om det inte än är entydigt finns mycket som tyder på att buller orsakar hjärt-kärlsjukdomar, bland annat högt blodtryck, som i sig kan leda till allvarliga tillstånd.

När sömnen också störs inleds en ond spiral.

Eftersom hörselsinnet alltid är på av överlevnadsskäl, är behovet av tystnad större under natten när människor ska finna ro och vila. Då kan både hög allmän bullernivå eller tillfälliga bullertoppar väcka folk.

För lite djupsömn leder till irritation och man blir “kinkig”. Det gör personen mera lättstörd i vaket tillstånd, en irritationsnivå som i sin tur bidrar till sämre sömn och så vidare.

Hjärnan filtrerar

Äldre är särskilt utsatta eftersom de generellt har sämre sömnkvalitet. Det är bara om hörseln blivit dålig som äldre klarar sig från bullerstörningar. Även om barn sover bättre och är mindre lättstörda kräver de mera sömn och tar också längre tid på sig att återhämta sig efter störd nattsömn.

– Kontinuerligt buller är lättare för hjärnan att filtrera bort. Det är först när det försvinner som det märks hur tyst det blir. Tillfälliga toppar, som när en lastbil kör förbi, märker man mera medvetet. Men även om hjärnan kan filtrera bort ljudet så påverkas vi, blir stressade, och de fysiologiska effekterna kvarstår, säger Charlotta Eriksson,  forskare och filosofie doktor hos IMM.

Individuella skillnader

Det är ingen skillnad mellan könen vad gäller lättstördhet, men åldern har betydelse. Medelålders personer, kanske mitt i sitt yrkesverksamma liv förefaller mest lättstörda. En holländsk undersökning påstår att nivån av mental belastning och utmaningar har ett samband med detta.

Andra saker som kan få personer att känna sig mera störda av buller är jobbstatus, utbildningsnivå eller om man äger sin bostad. Rädsla för att en olycka ska hända som har anknytning till bullret, exempelvis trafikolyckor, ökar också störningsupplevelsen.

Kroniska effekter

Om man är beroende av bullerkällan ekonomiskt eller av transportskäl, känner man sig mindre störda. Det kan gälla flygplatspersonal, taxichaufförer och liknande.

– Vi tror att om man är exponerad under en längre tid för buller kan det bli kroniska effekter och det finns oklarheter kring om det försvinner så småningom när man bytt till en tystare miljö, säger Charlotta Eriksson.

Det är också viktigt att ta hänsyn till om det finns flera bullerkällor. Även om de inte ökar ljudtrycket sammantaget ger flera källor större påverkan på människors känsla av hur störda de blir.

Bra hus har tyst sida

Den främsta lösningen när nya bostäder i bullerutsatta lägen planeras är att en sida av huset ska vara en tyst sida. Lägenheterna ska vara genomgående och minst hälften av rummen ska ligga vid den tysta sidan och ha låga ljudnivåer. Att ha tillgång till rum som är tystare minskar känslan av att vara bullerstörd.

Det är företrädesvis sovrum som ska ligga mot den tysta sidan, medan kök och vardagsrum läggs mot den bullerutsatta sidan. Trapphus och andra serviceutrymmen kan också med fördel ligga i anslutning till bullersidan av byggnaden. För att uppnå en tyst sida måste byggnaderna orienteras på ett särskilt sätt. Bäst är att ha en innergård omgiven av byggnader. Tillgången till en trevlig omgivning, exempelvis en mångfunktionell och lummig innergård, minskar känslan av att bli störd av buller.

Bygg bort buller

Moderna byggmaterial som fasadisolering och mera ljudtäta fönster är självklarheter när nya bostäder byggs. Liksom bullerdämpande åtgärder i omgivningen, som exempelvis att anlägga mindre viktiga servicebyggnader mellan bullerkällan och bostäderna. I många fall byggs idag för lägre bullernivåer än vad Boverkets regler anger.

– Sådan planering har gjort att det inte i första hand är i nybyggda bostäder som människor störs, säger Magnus Lindqvist.

Sanera redan byggda hus

Befintlig bebyggelse med för höga ljudnivåer går också att åtgärda på flera olika kreativa sätt.

Det mest uppenbara är att bullerdämpa fönster och fasader. Men även att sätta upp bullerplank, kullar, eller helt enkelt anlägga garagebyggnader eller liknande mellan bullerkällan och bostäderna.

Nästa steg kan vara att reglera trafiken. Den kan ledas om, tung trafik kan förbjudas, hastigheten kan sänkas och trafiken på natten strypas.

Sedan kan öppna innergårdar byggas för och planeringen för området ändras. Att anlägga skog och annan växtlighet kan vara andra sådana åtgärder. Rätt placering av parkeringsplatser minska också biltrafiken och därmed bullret.

Sista steget kan vara att åtgärda vägbanorna och byta beläggning mot sådan som sänker bullernivån. Även om det naturliga vore att ljudalstring från både bilmotorer och däck minskas är det svårare att förändra på kort sikt.

– Det brukar framhållas som bästa sättet, men det är många som delar ansvaret och alla skyller på alla, säger Magnus Lindqvist.

Text: Tomas Carlsson

Fördjupningsmaterial
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne