Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Led ger bättre miljö i tunnel

6 februari 2013
Det finns många fördelar med att installera led-belysning i tunnlar. Det visar Trafikverkets försök med Lundbytunneln utanför Göteborg. Foto: Per Andersson
Nästa trend för tunnelbelysning är långlivade och energisnåla led-lampor. Trafikverkets försök i Lundbytunneln i Göteborg har lyckats bra.

Lundbytunneln i Lundbyområdet norr om Göta älv var ännu inte 15 år gammal innan armaturerna redan var sönderrostade och behövde bytas.

– Det är en mycket korrosiv miljö i tunnlarna på grund av fukt och avgaser. Den första installationen var inte heller helt lyckad, säger Berth Thorsson, Trafikverkets projektledare för underhåll i Göteborg.

Armaturerna var nämligen inte rostfria, men hade monterats så att de hade kontakt med den rostfria kabelstegen som löper längs taket i tunneln. Armaturerna blev då som offeranoder.

Treårigt projekt

Tunneln är en del av väg 155 från E6 och västerut mot skärgården utanför Torslanda. Den är strax över två kilometer lång och är den första i sitt slag i Sverige av långa tunnlar som inte går under vattendrag.

För tre år sedan började arbetet med belysningen i de två tunnelrören och det slutfördes i somras. Alla utvärderingar Trafikverket har gjort har visat att led-lamporna klarar kraven för tunnelbelysning.

Tidigare lampor var högtrycksnatrium, som är den vanligaste belysningsformen för vägar idag. Det har varit den mest långlivade och energisnåla lampan hittills, men försöket i Lundby kan innebära att led blir aktuellt i fler vägprojekt.

– Nästa projekt det här kan bli aktuellt för är Gnistängstunneln, säger Berth Thorsson.

Flera besparingar

Besparingen ligger på flera plan. Miljömässigt innebär det sänkt energiförbrukning och minskat bidrag till utsläpp av växthusgaser. Led innehåller inte heller kvicksilver, vilket även det är en miljöfördel.

Kostnaden för energi minskar nu för Lundbytunneln med flera hundra tusen kronor per år. Men det finns massor av pengar att tjäna även på underhållet.

De tidigare lampornas livslängd på knappt 20 000 timmar ska jämföras med led-lampornas 60 000 timmar. Istället för att byta var tredje till fjärde år, är det nu istället var tolfte år som gäller. Det något högre lamppriser betalar tillbaka sig med råge tack vare det glesare underhållsbehovet.

– I detta är lampkostnaden den försumbara delen. Det kostsamma är att ta dit liftar och styra om trafiken, samt att allt utförs nattetid vilket gör arbetet dubbelt så dyrt, säger Berth Thorsson. Investeringen har dock varit på uppemot sex miljoner kronor och det hade hamnat i den storleken oavsett val av lampa.

Lägre effekt

Det är 250 nya led-armaturer i varje tunnelrör. Varje armatur drar 61 watt, jämfört med 70 watt för de gamla armaturerna med högtrycksnatrium. Förbrukningen för drosslar och andra drivdon är likvärdig för båda lamptyperna.

Tidigare satt armaturerna på var sjätte meter, något som nu har kunnat glesas ut till var åttonde meter. Det innebär cirka 150 färre armaturer i de båda tunnlarna, också det en besparing ur underhållssynpunkt.

För att undvika korrosion har de nya armaturerna isolerats galvaniskt från kabelstegen. Avståndet mellan stege och armatur har också ökats så att det blir lättare att tvätta rent emellan, när tunneltvätt sker två gånger om året.

Två viktiga faktorer

Det var två faktorer som var viktiga att testa innan Trafikverket bestämde sig för led-tekniken. Dels var det viktigt att belysningsstyrkan mätt vid vägbanan var tillräckligt hög och dels att lamporna inte bländade bilisterna.

Ljusmätningen har utförts med Trafikverkets nya mätinstrument Bryngel. Med den kan man färdas i bil upp till 70 kilometer i timmen. En kamera filmar och resultatet blir en film med olika färgtoner som motsvarar hur många candela ljus som vägytan är belyst med.

Resultatet blev fyra candela och två räcker, så belysningen har kunnat dimras ned ytterligare, enligt Nytt Ljus, ett forum för dem som arbetar med gatubelysning.

Spridningen på ljuset från Philips Tunlite LED var tillräckligt bra för att undvika bländning. Det har också blivit tillräckligt jämn belysning över den nio meter breda vägbanan.

Skillnad mellan dag och natt

Ett paradoxalt fenomen vid tunnelbelysning är att det krävs mer belysning dagtid än nattetid. Speciellt gäller detta i tunnelmynningarna då bilisten kommer från dagsljus och skulle uppleva det som direkt nattmörker om inte belysningen var förstärkt i mynningarna.

Därför sitter det 150 armaturer extra i varje tunnelmynning som styrs av ljusmätare, både utomhus och i tunneln. Dessa är fortfarande av typen högtrycksnatrium och har mycket större effektförbrukning.

– Skulle vi använt led där hade vi i princip fått klä tak och väggar med armaturer, säger Berth Thorsson.

Dessa förstärkningsljus trappas ned i flera steg för att sedan ersättas helt av led. Beroende på ljusstyrka utomhus kan de regleras i fyra steg. Led belysningen dämpas också nattetid då bilisternas ögon är vana vid mindre ljus. Det sker genom att varannan led-armatur släcks då, vilket minskar den årliga brinntiden i snitt med 2000 timmar.

Bättre färgåtergivning

Led-belysningens färgtoner ligger närmare färgtonerna hos dagsljus, till skillnad från högtrycksnatrium med sina gulare färgtoner. Det gör att färgåtergivningen i tunneln blir bättre, vilket ökar trafiksäkerheten. Även detta var en viktig faktor för Trafikverket att välja led-alternativet.

Text: Tomas Carlsson

FAKTA Vägtunnlar i Sverige

Lundbytunneln är den fjärde längsta tunneln i Sverige med sina 2060 meter. Den längsta tunneln är nya Södra länken i Stockholm som är 3850 meter. Den följs av Muskötunneln i Nynäshamn och Törnskogstunneln i Sollentuna.

Gnistängstunneln, som är nästa projekt som kan bli aktuellt för led-ljus, är 712 meter och byggdes redan 1978.

Kraven för belysning styrs av lagen (SFS 2006:418) och förordningen (SFS 2006:421) om säkerhet i vägtunnlar, som båda är anpassade efter EU:s direktiv.

De tekniska detaljerna finns beskrivna i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar (BFS 2007:11). De tekniska råden finns samlade i VGU väg- och gatubelysning, kapitel 6.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter