Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Sprängningsfria metoder för bergschakt

8 november 2012
Blivande biljetthall har fått en jämn profil med vajersågning. Tunnelpåslaget vid Vanadisvägen/Dalagatan i projektet Citybanan. Foto: Yvonne Brinck
Alternativ som vajersågning minskar buller, vibrationer, tryckvågor, kast, damning och utsläpp av ämnen. Lär dig mer om de skonsammare alternativen och metoderna under utveckling.

Gemensamt för alternativa metoder till bergsprängning är att de minskar eller i vissa fall helt eliminerar flera av de problem som är förknippade med bergsprängning. Det vill säga buller, vibrationer, tryckvågor, kast, damning och utsläpp av ämnen.

Nackdelarna å andra sidan är att många metoder inte är lämpade för stora bergschaktningsarbeten samtidigt som tidsåtgången och kostnaden normalt blir högre.

Lönsamt med mindre efterarbete

Det kan dock förekomma situationer när en dyrare metod för själva berguttaget kan löna sig om metoden resulterar i mindre efterarbeten som rensning och sprickinjektering.

En annan fördel med de alternativa metoderna är att arbetet normalt inte är lika omgärdat med regler och föreskrifter som bergssprängning är. Däremot är det lika viktigt att arbetet utförs av kompetent personal som är utbildade på de aktuella metoderna.

Nära bebyggelse

Det är framförallt vid specialfall som de alternativa metoderna blir intressanta. Till exempel när arbetet ska ske nära bebyggelse eller andra känsliga objekt, samt vid trånga utrymmen där bergsprängning inte är möjlig att genomföra.

Det gäller också när det ställs speciella krav på utseendet hos schaktytorna, eller om arbetet ska ske med hög precision.

Alternativa metoder i användning:

  1. Bergsprängning
  2. Vajersågning
  3. Sönderdelning med hydraulhammare
  4. Spräckning med hydraulik
  5. Spräckning med expanderande medel
  6. Spräckning med vatten
  7. Spräckning med krutladdning
  8. Spräckning med gasgenerator
  9. Fräsning

Av de olika alternativa metoderna är vajersågning i dagsläget en av de mer intressanta. Metoden kan användas på platser där sprängning bör undvikas och resultatet blir släta ytor som normalt kräver litet efterarbete och dessutom kan ge ett estetiskt mervärde.

Tekniken bygger på att en diamantklädd stålvajer dras runt det som ska sågas för att sedan såga loss bitar av berget. Ett antal hål kan borras för att begränsa ytan som ska sågas.

Vajern träs genom hålen och sätts ihop till en slinga som dras runt med speciell maskin. Bitarna sågas loss och lyfts bort eller sönderdelas ytterligare.

Vajersågning är vibrationsfri

Metodens fördelar är att den är i det närmaste vibrationsfri och att den är tyst. Metoden är mycket lämpad på platser nära känsliga objekt och där arbetet behöver utföras med precision.

En annan viktig fördel är att behovet av bergrensning och förankring av schaktytorna minskar eftersom ytorna blir släta.

Till nackdelarna kan räknas kostnaden och tidsåtgången som normalt blir högre. En väldigt intressant metod med potential att nå ökad användning i framtiden framför allt som förtätningar i stadskärnorna ökar.

Norra länken och Citybanan

Från att ha varit relativt okänd i Sverige så har metoden på senare år nått större användning. Vid ett flertal projekt på senare tid har metoden använts.

När den befintliga vägsträckan skulle breddas i samband med byggandet av Norra länken vid Norrtull användes vajersågning. Arbetet skulle ske nära trafikanterna samtidigt som E4 inte kunde stängas av vilket uteslöt bergsprängning som alternativ. Istället sågades berget bort bit för bit.

Även vid tunnelpåslaget vid Vanadisvägen/Dalagatan i projektet Citybanan användes metoden för att skapa en jämn profil runt en blivande biljetthall. Vid denna sågning uppmättes ljudet till cirka 35 decibel.

Det innebar att sågningen kunde ske ända till klockan 22 utan att störa de boende. Ett annat exempel var vid Käppalaverkets utbyggnad. Där användes metoden vid uppsågning av transportramper inne i verket på grund av utrymmesskäl.

Dekorativ bergvägg

Den kvarvarande ytan på en vajersågad bergvägg blir slät och möjlig att efterbehandla för att ytterligare framhäva berget. På så sätt går det går att uppnå speciella effekter med bergsskärningen. Den kan bli ett visuellt inslag i byggnadsverket.

Museet "Peter Dass" i Norge står mellan två utsågade låga släta bergväggar. I Käppalaverket har vajjersågning också använts för framhäva berget på ett effektfullt sätt.

Metoder under utveckling

Det finns också ett antal intressanta metoder på utvecklingsstadiet, och några som  hittills använts i liten omfattning. Vissa kan på sikt komma att bli intressanta som alternativa metoder till traditionell bergsprängning.

Kontrollerad skuminsprutning, (Controlled foam injection, CFI)
Metod bygger på att ett högvisköst skum, under högt tryck, sprutas in i ett borrhål. Det höga trycket spräcker berget effektivt. Utrustningen som sprutar in skummet kan monteras på en borrigg för att på så vis skapa en kontinuerlig brytprocess.

Metoden skapar en relativt kontrollerad spräckning av berget eftersom skummet lagrar en del av energin i processen. Metoden bygger på ett amerikanskt patent och är under utveckling i USA.

Plasmasprängning
Istället för sprängladdningar eller dylikt pressas speciella "elektrolytpatroner" innehållande aluminiumpulver och kopparoxid in i borrhålen. Därefter tillförs en kraftig elektrisk laddning från ett specialaggregat vilket omvandlar elektrolyten i patronerna till plasma.

Plasman expanderar kraftigt och genererar högt tryck och en stark värmeutveckling. Detta förlopp leder till att berget snabbt spräcks. Metoden är snabb och relativt ljudlös och har använts ibland annat i Sydkorea och USA.

Vattenskärning
Vattenskärning är en metod som går ut på att vatten sprutas ut under högt tryck och som med eller utan slipmedel kan skära i berg. Det är en variant av metoden vattenbilning som är relativt vanligt förekommande till exempel vid friläggning av armeringsjärn vid exempelvis renovering av betongbroar.

Metoden har provats och fungerar bäst vid mjuka bergarter men har använts bland annat i USA vid blocktillverkning i granit. Fördelarna med metoden liknar de som uppnås med vajersågning. En nackdel är den stora mängd vatten som måste omhändertas.

EPB (Electric Pulse Boring) EPD (Electric Pulse Disaggregation)
Denna metod vidareutvecklas i Norge och bygger på att elektriska urladdningar genom korta pulser sönderdelar berget genom att på kort tid tillföra mycket hög effekt via elektroder i en vätska.

Trots det höga effektuttaget ska den totala energiförbrukningen inte bli speciellt stor.

Metoden är under utveckling och syftet i Norge är bland annat att kunna borra mycket djupa borrhål för att tillvarata geoenergi långt nere i berggrunden.

Metoden är snarlik en metod som i USA kallas EPD (Electric Pulse Disaggregation) och som syftar till att sönderdela bergarter ned till mineralnivå.

Vajersågning Käppala avloppsreningsverk.Foto: Styrud Ingenjörsfirma AB
FAKTA Läs mer i AMA Nytt

Du kan läsa mer om sprängningsfria metoder och deras tillämpning i AMA Nytt nr 2 1012.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;