Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Val av indata för energiberäkning

26 mars 2012
Det är viktigt att de värden man använder i beräkningen har en verklighetsförankring. Brukare har olika vanor och har stor påverkan på resultatet vid verifering av energiprestanda.
Målsättningen med en bra energiberäkning är att efterlikna verkligheten. Att välja indata och uppskatta hur stor inverkan varje parameter har på eventuella osäkerheter, kräver erfarenhet och kunskap.

Det är ett välkänt problem att den uppmätta energiprestandan för en byggnad sällan stämmer överens med det projekterade värdet.

Differensen i beräkningar och verklighet beror huvudsakligen på för stor osäkerhet kring indata, brister i energiberäkningsprogram, att definitioner av viktiga begrepp tolkas olika samt att brukarna påverkar resultaten på oväntade sätt.

Utvecklingen av energieffektiva byggnader möter gamla sanningar om hur byggnadens specifika energianvändning ska beräknas. Främst gäller det hur tidskonstanter används och vilken dimensionerande temperatur som ska styra förväntat effektbehov för uppvärmning.

Beräkna energianvändningen

Byggnadens förväntande energianvändning ska verifieras vid projekteringen enligt Boverket och BBR avsnitt 9:2 och 9:3. Hur själva beräkningen ska gå till styr inte Boverket, men regelverket säger att funktionskravet på en specifik energianvändning ska uppfyllas samt att byggnadens prestanda ska verifieras med mätning.

Faktorer som påverkar energiprestandan

Interna värmetillskott, personvärme, värmeavgivning från vitvaror och datorer med mera bidrar till att minska behovet av köpt energi.

Det blir extra viktigt att de värden man stoppar in i beräkningen har en verklighetsförankring, annars är risken stor att man gör en glädjekalkyl och att energiprestandan för byggnaden blir sämre än förväntat.

BBR tillåter en viss osäkerhet genom att formulera att korrigering för onormalt brukande får göras. Den korrigeringen görs dock i efterhand, om verifieringen av energihushållningskraven visar att man överskridit kravnivån. För att korrigering ska kunna göras, måste det stå klart vad normalt brukande anses vara för byggnaden. Värden som anges vid projekteringen.

Detta ger sammantaget incitament till att använda mer precisa beräkningsmetoder då säkerhetspåslagen kan göras mindre.

Säkerhetsmarginaler i beräkningen

För att kravet på byggnadens specifika energianvändning ska uppfyllas när bygganden tagits i bruk bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas. Beräkningar bör enligt BBR utföras med hänsyn till:

  • ortens klimat
  • önskad innetemperatur
  • normalt brukande av tappvarmvatten
  • normal vädring

Val av indata

Indata är en stor osäkerhetsfaktor i beräkningarna eftersom många faktorer är okända, eller osäkra, innan byggnaden är har tagits i bruk. Frågor att ta ställning till är till exempel:

  • Vad ingår i energiberäkningen och hur detaljerad behöver den vara
  • Vilka indata är lämpliga att använda för parametrar som är osäkra vid projekteringen?
  • Hur väljer man dessa indata för att få så små fel som möjligt?
  • Hur och när kommer brukarna in i beräkningen?
  • Vilka verktyg/hjälpmedel finns för val av brukarindata?

Uppmätta värden

Enligt Arne Elmroths Byggvägledning 8, gör dagens systemgränser i BBR att redovisningen innehåller många korrigeringar och ökar osäkerheterna. Osäkerheterna leder ibland till att redovisade energiprestanda är betydligt bättre än vad verkligheten visar. Resultatet blir en dålig koppling till fastighetsägarens energikostnad och en ofullständig bild till konsumenten. Detta ställer krav på en tydlig verifieringsmetodik.

Samma resultat verkar kunna redovisas på flera olika sätt, vilket kan få konsekvenser vid uppfyllande av avtalskrav med mera. Om resultatredovisningen ska vara underlag för en kontrollerande, eller jämförande beräkning, behöver branschen standardisera redovisningen av energiprestanda.

Definitioner av begrepp

Resultaten från Svebys energiberäkningstävling presenterades under 2011. Analysen visar att definitionerna av olika begrepp varierar kraftigt. För att olika beräkningar ska vara jämförbara behövs tydliga anvisningar. De behöver ibland också kompletteras med motiveringar för att minska tolkningsutrymmet för de begrepp som ingår i energiberäkningar.

Värdering av indata

Värderingen av indata görs ur två aspekter, dels hur osäker indata är, dels hur stor påverkan enskild indata har på slutresultatet som är byggnadens specifika energianvändning. Värderingen görs enklast genom att bedöma hur stor inverkan enskilda indata har på energiberäkningen. Genom att variera en parameter i taget ser man om valda indata har liten, mellan eller stor osäkerhet. Och om de har stor påverkan på byggnadens specifika energianvändning. Bedömningen görs ofta baserad på kunskap och erfarenhet.

Standardiserad brukare enligt Sveby

Begreppet standardiserad brukare har skapats för att kunna beskriva ett till olika byggnader anpassat brukande, där beteendet är detsamma men förutsättningarna i form av lägenhetsstorlekar, utrustning, till exempel belysnings- och vattenarmaturer, vitvaror m.m. kan skilja sig åt.

Gratisvärme från hushållsel

Det är bara under uppvärmningssäsongen som värme från elanvändning kan tillgodogöras i huset.

Dessutom kommer inte all el som används tillgodo som värme, utan en del försvinner direkt bort från huset eller ger övertemperaturer som vädras bort.

I Boverkets handbok Termiska Beräkningar, beskrivs att det går att tillgodoräkna 80 procent av hushållselanvändningen som interntillskott av värme. Svebys rekommendationer för brukarindata anger 75 procent som ett lämpligt värde.

Byggnadens driftel

I byggnadens driftel ingår främst el för att upprätthålla byggnaders funktioner, som cirkulationspumpar, fläktar, belysning i allmänna utrymmen med mera. El till värme, till exempel till värmepumpar eller elpanna, ska bokföras som uppvärmning.

I energiberäkningsprogram hanteras fläktar och pumpar oftast separat där ska aktuell prestanda matas in. Övriga förhållanden i byggnaden, till exempel garage, typ av installationssystem, area på gemensamma utrymmen gör att driftelen varierar relativt mycket från byggnad till byggnad.

FAKTA Byggnadens specifika energianvändning enligt BBR

Byggnadens energianvändning är den energimängd som vid normal användning levereras till byggnaden under ett normalår.

Den består av:

+ energi för uppvärmning

+ energi för komfortkyla

+ energi för tappvarmvatten

+ byggnadens fastighetsenergi

- internt värmetillskott

- solenergi från solfångare och solceller

= byggnadens specifika energianvändning

Hushållsenergi, eller verksamhetsenergi, räknas inte med i byggnadens energianvändning.

Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne