Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Skred orsakar miljardskador

30 mars 2012
Problemen är akuta vid flera älvar och utredningen som kartlagt dalen längs med Göta älv ska fungera som vägledning för resten av landet. På bilden kontrollerar SGI Göta älv.
Stabilitetsutredningar, finansieringslösningar, miljötillstånd och markägarens godkännande behövs för att kommuner som Lilla Edet ska kunna arbeta förebyggande. Ett stort skred i tättbebyggt område kan generera samhällskostnader på flera miljarder kronor.

Göta älvdalen är ett av de mest skredkänsliga områdena i Sverige. Framtida klimatförhållanden med ökad nederbörd kommer att medföra ökade vattenflöden från Vänern genom Göta älv, framförallt under vinterhalvåret.

Det leder till ökad bottenerosion som i sin tur medför ökade risker för skred. Det visar Statens geotekniska instituts, SGI, omfattande stabilitetskartering och skredriskanalys utifrån olika klimatsscenarier som utförts mellan 2009 och 2011.

– Kunskapen från kartläggningen kan användas som stöd i kommunernas planering och bygglovhantering samt som underlag för förebyggande åtgärder. Men det är också bra för byggherrar och entreprenörer att känna till att den finns, säger Marius Tremblay, uppdragsledare på SGI.

Kostsamma konsekvenser

Riskerna berör infrastruktur, bebyggelse och industrier i området som sträcker sig över tio mil från Vänern i norr till Göteborg i söder. Älven är dessutom vattentäkt för omkring 700 000 personer. Konsekvenserna av skred i Göta älvdalen kan bli stora och kostsamma, konstaterar utredningen.

Konsekvenser för fastigheter, transporter ochVA och uppskattade kostnader för dessa har tagits fram per 100 x 100 metersrutor längs med älven. Kostnaderna varierar från mindre än en miljon kronor till hundratals miljoner kronor per ruta. Ett stort skred kan generera samhällskostnader på flera miljarder kronor.

Utredningens slutrapport lämnas till miljöministern den 31 mars. I slutrapporten ingår även en uppskattning av kostnader för att med geotekniska åtgärder sänka riskerna i utsatta områden längs älven.

Risker i dagens klimat

Kartläggningen visar att det förekommer höga risknivåer i Göta älvdalen redan i dagens klimat.

– Det finns i dagsläget stora områden med låg säkerhet och relativt höga risker. Det är viktigt att börja säkra älven i dessa områden redan nu för att skydda bebyggelse och infrastruktur. Förbättrar vi dagens situation, förbättrar vi även för framtiden, säger Marius Tremblay.

Stödfyllning och erosionsskydd

De förebyggande åtgärderna handlar främst om stödfyllning i släntfoten och att förhindra erosion i älven. Andra möjligheter att minska konsekvenserna är att inte bygga för nära instabila områden eller flytta bebyggelse.

Geotekniska åtgärder som kan bli aktuella för att minska sannolikheten för skred är:

- avschaktning av branta slänter

- motfyllning i älven

- jordförstärkning

- erosionsskydd: stenar läggs som en matta över älvbotten. Längs stränderna finns sedan 70- talet ett skydd längs strandlinjen, det behövs även i älven.

Tekniken finns alltså redan, svårigheten gäller snarare finansiering och att kommuner ska få de miljötillstånd som krävs, samt markägarens godkännande. Anpassningsåtgärderna och finansieringsfrågor behöver utredas vidare av regeringen tillsammans med berörda myndigheter, konstaterar Marius Tremblay.

Lilla Edet utreder åtgärder

I Lilla Edets tätort finns områden med hög risknivå i bebyggda områden både på östra och västra sidan av Göta älv. Via SGI:s utredning har Lilla Edets kommun fått ny kunskap om framförallt permanentbostäder i direkt anslutning till älven där risknivån inte är tillfredsställande..

– Vi har satt igång ett antal stabilitetsutredningar för att se vad som behöver göras. Några av dem har gett resultat som kommer leda till inlösen och åtgärdsförslag, säger Paul Mäkelä, samhällsbyggnadschef i Lilla Edet.

Alla skredärenden som behandlas av kommunen är unika, konstaterar han. Åtgärder vägs mot fastighetsvärdet innan de genomförs. I vissa fall krävs svårare utredningar i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och SGI.

– Skred är till stora delar en vardagsfråga i Lilla Edet som historiskt haft många stora skred. Vi har lärt oss att identifiera riskområdena och åtgärda i tid innan det händer något och har ganska god rutin för hur vi hanterar ärendena, säger Paul Mäkelä.

Vägledning för älvdalarna

Förutom skredriskkartering för hela Göta älv inklusive Nordre älv har SGI:s uppdrag handlat om att förbättra och vidareutveckla befintliga metoder för riskanalyser och stabilitetskarteringar.

Metoderna kan nu komma till användning på andra platser. Ökade risker till följd av klimatförändringar uppstår framför allt i områden där risken är hög redan i dag. Det gäller förutom Göta älvdalen även Vänerlandskapen, Östra Svealand och nästan hela ostkusten.

– Vi har fått pengar från Miljödepartementet för att tillämpa metodiken i andra älvdalar. Men för att kunna göra dessa kartläggningar behövs också baskunskap om topografi, älvbottens geometri och geoteknik i den specifika älvdalen, säger Marius Tremblay.

Av Susanne Rosén

FAKTA Bakgrund skredrisken i Göta älvdalen

Att Göta älvdalen drabbas av så många skred beror mycket på geologin med tjocka lager av lera avsatta i en marin miljö.

Ju mer vatten leran innehåller, desto större är risken för skred och ras. Speciellt känslig är den så kallade kvickleran som framför allt finns på Västkusten.

Göta älvområdet har också påverkats av människans aktiviteter, som sjöfart, bebyggelse, industrier och annan infrastruktur. I dalgången inträffar årligen ett antal skred, oftast av mindre omfattning.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter