Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Dålig vinterväghållning kostar

16 februari 2012
Som väghållare är det alltså extra viktigt att hålla trottoarer och torg rena från is och snö samt satsa på halkbekämpning. Lika viktigt är det att få bort sanden då den inte längre behövs. Bild: VTI rapport 735
Olyckor som orsakas av snö, is och kvarlämnad sand på gångytorna kostar mer än vad själva väghållningen gör. Bättre drift och underhåll skulle göra vardagen tryggare för fotgängarna och är en god investering för samhället.

Att fler fotgängare skadar sig på vintern än på sommaren är naturligt. Mer förvånande är att skadorna kostar mer än snöröjning och halkbekämpning. Och då är bara kostnaderna för aktusjukvården inräknade. 

Kvinnor skadas i ungefär dubbelt så stor omfattning som män, men varför det är så vet man inte.

På vintern är det is och snöväglag som orsakar skadorna, i till exempel januari sker över 80 procent av skadorna på is eller snö. Fotgängarna själva anser också att det just är snön eller isen som orsakat olyckan.

Brist i drift och underhåll bakom skador

Fotgängarna får ungefär lika svåra skador året om. Det är orsakerna till att man halkar, snubblar och ramlar som skiljer sig åt. Bättre drift och underhåll av gångytor skulle göra vardagen tryggare för gångtrafikanterna, och är en god investering för samhället.

När snön försvinner på våren orsakar kvarbliven sand från sandning upp till fem procent av skadefallen. Under hösten halkar fotgängarna lika mycket på löv som de tidigare under året halkat på sand.

Ojämnheter ligger bakom ungefär elva procent av skadorna sett över hela året, men blir extra synliga i sommarstatistiken då ojämnheterna orsakar en fjärdedel av skadorna. Under hösten halkar fotgängarna på löv och under oktober är det fyra procent av alla skador. Totalt över året är det inte ens en procent.

Är kommunen eller fastighetsägaren bäst?

Fotgängarna drabbas under vintern av fler sjukvårdskrävande skador än andra trafikantgrupper. Gångytor sköts i vissa tätorter av fastighetsägarna och i vissa av kommunen själv. Vem som gör det bättre jobbet för fotgängarna är fortfarande oklart.

– I olika analyser har vi fått olika resultat och därför kan vi inte svara på om kommuner där kommunen har hela ansvaret för väghållningen eller kommuner där fastighetsägarna sköter gångytor har minst skador, säger Gudrun Öberg som forskar inom området på VTI.

Det kanske inte är frågan om kommunal eller privat väghållare utan gångytans beskaffenhet, typ av område eller andra faktorer som avgör skaderisken.

Riskmiljöer identifieras

Arbetet med att säkra fotgängarnas vintermiljö fortsätter under 2012. Tillsammans med Thyréns i Göteborg arbetar forskarteamet på VTI vidare med frågor som:

  • Var inträffar skadorna?
  • Hur ser de ytorna ut?
  • Var i gångnätet ligger de ytorna
  • Hur fördelar sig skadorna i gångnätet?
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne