Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Arbetsmiljökrav i teknikrum

21 augusti 2012
Handboken ”Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal” är ett bra hjälpmedel för att planera en god arbetsmiljö i teknikutrymmen.
För att uppfylla samhällets krav på god arbetsmiljö styr både arbetsmiljö- och byggregler. En förståelse för hur dessa regler samverkar är väsentlig för att planera en bra arbetsmiljö i teknikutrymmen.

Här redovisar vi hur regelverken för byggande och arbetsmiljö förhåller sig till varandra, och om kraven skiljer sig åt beroende på om det rör sig om nyproduktion eller ändringar av befintlig byggnad.

Vi tipsar också om en handbok som kan vara ett riktigt bra hjälpmedel för att planera en bra arbetsmiljö i teknikutrymmen. VVS-Företagens "Rätt arbetsmiljö för montörer och driftspersonal", som kommit i nyutgåva.

Två regelverk samverkar

Samhällets krav på god arbetsmiljö hittar vi i två olika regelverk – arbetsmiljöregler samt byggregler. Det är bra att känna till grunderna i dessa två regelverk för att bättre förstå hur de samverkar.

Arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöreglerna gäller för alla arbetsplatser så snart de trätt i kraft. Det kan innebära att om reglerna medgav ett annat utförande när byggnaden uppfördes så kan man bli tvungen att ändra utformningen om reglerna förändras. Arbetsmiljöreglerna gäller retroaktivt.

Byggregler

Till skillnad mot arbetsmiljöreglerna gäller byggreglerna under en viss tidsperiod.

En byggnad ska uppfylla kraven i det regelverk som var gällande under den tidsperiod som byggnaden uppfördes. Kommer det nya byggregler, gäller dessa för de nya byggnader som uppförs.

Man behöver inte ändra detaljer i en befintlig byggnad för att det kommer nya byggregler med förändrade krav. Byggreglerna är alltså inte retroaktiva på det sätt som arbetsmiljöreglerna är.

Vem ansvarar?

Det är också skillnad i regelverken mellan vem som är ansvarig för att kraven i regelverket uppfylls. Arbetsmiljöreglerna vänder sig primärt till arbetsgivaren, medan det är byggherrens ansvar att se till att byggreglerna efterlevs. I ett senare skede är det fastighetsägaren som ansvarar för att egenskaperna vidmakthålls.

Arbetsmiljöreglerna regerar

Den här uppbyggnaden av regelverket kan innebära att en befintlig byggnad måste byggas om på grund av ändrade arbetsmiljöregler. Även om byggnaden formellt uppfyller kraven i det för tidsperioden aktuella byggregelverket.

Arbetsmiljöreglerna pekar ut arbetsgivaren som bedriver verksamheten, i lokalen eller byggnaden, som ansvarig för att det utförs. Arbetsgivaren är skyldig att följa regelverket från den dag det träder i kraft.

Är arbetsgivaren för verksamheten och fastighetsägaren olika juridiska personer kan det mycket väl uppstå diskussioner om vem som ska betala för ändringen. Flera av de standardiserade lokalhyresavtal som finns på marknaden reglerar vem som ska ansvara för dessa kostnader.

Regelverken allmänt hållna

Båda regelverken är rätt allmänt hållna med i huvudsak funktionskrav. De lite mera konkreta tolkningarna av reglerna finns oftast i de allmänna råden till föreskrifterna, men detaljnivån är inte så hög i rådstexten heller. I de allmänna råden finns några exempel.

Rumshöjden i driftutrymmen ska vara lägst 2,10 meter och det avser den lägsta fria höjden i rummet för sådan del där arbete utförs och ståhöjd behövs. Arbetsutrymmet för en fastighetsskötare eller montör bör inte vara mindre än 0,6x0,9x2,1 meter för att arbetsmoment ska kunna utföras på ett någorlunda godtagbart sätt.

Driftutrymmen vid ändring av byggnad

Den senaste utgåvan av Boverkets byggregler innehåller regler som ska följas även när en byggnad ändras. Det finns inga speciella texter i BBR för driftutrymmen i samband med ändring av byggnad, utan det är de allmänna förutsättningarna som gäller.

Det innebär att byggherren ska eftersträva att uppnå de krav som finns när man bygger nytt. Om det föreligger krav som är orimliga att uppnå, finns en möjlighet att göra en anpassning av kravnivåerna för det aktuella fallet.

Arbete i kryputrymme

En fråga som dyker upp är vad som gäller för kryputrymmen i befintliga byggnader. Arbeten får utföras i den typen av utrymmen, annars skulle en stor del av vårt nuvarande fastighetsbestånd vara rivningshotat.

Arbetet måste planeras så att arbetsskador och andra risker minskas så långt det är rimligt. I den här typen av utrymmen, där det inte är meningen att människor ska vistas stadigvarande, måste kompletteringar ske under reparationsarbetet så att arbetsmiljön förbättras.

Anpassningar som kan behöva göras för det arbete som ska utföras:

  • belysning
  • ventilation
  • termiskt klimat.

Golvet i kryputrymmen kan kräva att mattor eller andra skydd läggs in så att knästående arbete blir möjligt. Två utrymningsvägar behövs vilket kan innebära att kompletterande hål kan behöva tas upp i golvbjälklag eller i grundmur.

Tiden som personal vistas i kryputrymmet bör begränsas till kortare arbetspass som varvas med annat arbete. Allt för att undvika belastningsskador på grund av obekväma eller monotona arbetsmoment.

En fri höjd på minst 2,10 meter under rör, kanaler och belysningsarmaturer vid passage eller arbetsställen och i kulvertar räknas som god arbetsmiljö.
Fördjupningsmaterial
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne