Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Så sanerar du lösningsmedel i marken

2 maj 2012
Provatagning av trädved i provningsvial med krymptång för förslutning. Bilden kommer från hadnledningen. (Golder Associates/SGF)
En ny handledning fråm Svenska Geotekniska Föreningen ger tips om hur du hanterar föroreningar i marken från klorerade lösningsmede: allt från kartläggning och provtagning till upphandling och sanering.

Klorerade lösningsmedel räknas till gruppen alifatiska kolväten. De är utmärkta lösnings- och avfettningsmedel samt kemiskt tämligen stabila och svårantändbara. Dessa egenskaper är bra i industrisammanhang, samtidigt som ett betonggolv inte är tätt nog att stå emot större spill med klorerade lösningsmedel.

Det är snarare regel än undantag att klorerade lösningsmedel har förorenat marken vid verksamheter där de använts. De är mycket svårnedbrytbara och finns kvar länge i naturen.

Varje område är samtidigt mer eller mindre unikt, och svårt att karakterisera. Klorerade lösningsmedel har också egenskaper och uppträdande i mark som konventionella metoder har visat sig ha svårt hantera.

Handledningen från Svenska Geotekniska Föreningen är inte den första i sitt slag. Men här finns de senaste 5-10 årens gemensamma arbete i Sverige samlat.

1 Spridning i mark och grundvatten

Klorerade lösningsmedel kan brytas ned naturligt, men det går mycket långsamt och kan ta hundratals år. Omfattningen av nedbrytningen beror huvudsakligen på syreförhållandena, förekomst av lämpliga mikroorganismer och näringsämnen. Ibland uppstår produkter som är mer miljö- och hälsofarliga än ursprungsprodukterna.

Klorerade lösningsmedel är tyngre än vatten och löser sig också dåligt där. I vätskeform sjunker föroreningen genom vattenmättad jord och kan spridas i mycket höga koncentrationer till stora djup. På grund av god inträngningsförmåga sprids föroreningarna via mikrosprickor och diffusion in i täta jordar eller små sprickor. Lösningsmedel kan också förekomma i fast form och i gasfas.

Avsnittet tar också upp skillnaden mellan källområde och plym. Nedan ser du en konceptuell modell över hur spill av klorerade lösningsmedel sprids i mark. De skruvade pilarna symboliserar att spridningen sker tredimensionellt.

1. Där vätska i egen fas passerat, kvarlämnas en rest av egen fas, s.k. residual. 2. När vätskan når ett tätare skikt fortsätter spridningen horisontellt tills en mer genomsläpplig transportväg nås eller vätsketrycket blir tillräckligt högt. 3. Om andelen egen fas i porerna/sprickorna är tillräckligt hög så är vätskan potentiellt mobil, så kallad fri fas. 4. Transporten av vätska i egen fas upphör när den återstående mängden egen fas kan kvarhållas med kapillära krafter (som residual) eller när den egna fasen påträffar ett tillräckligt tätt skikt med tillräcklig storlek för att samla upp den mobila fria fasen. 5. När klorerade lösningsmedel når tätare/finkorniga jordlager kan även föroreningen spridas in i dessa lager genom diffusion, som styrs av koncentrationsskillnader. 6. När egen fas möter ett relativt tätt skikt (till exempel lera eller massivt berg) som lutar åt ett annat håll än grundvattnets flödesriktning, kan den egna fasen spridas mot grundvattnets flödesriktning.

2 Hälsorisker

Flera av de klorerande lösningsmedlen är cancerframkallande/mutagena eller potentiellt cancerframkallande. Höga koncentrationer kan påverka det centrala nervsystemet och ge huvudvärk, yrsel och medvetslöshet, de kan också ge leverskador och påverka njuren. Hudexponering leder till hudirritation, ögonirritation och effekter på slemhinnor. Ämnena är också ekotoxikologiska i varierande grad.

Inandning genom luft som påverkats av ångar från jord eller grundvatten, eller dricksvatten som förorenats är de vanligaste exponeringsvägarna för människor .

3 Förslag till målformuleringar

Tillsynsmyndighet och markägare har ofta helt olika tidshorisonter i arbetet med marksanering – är det ett hundraårsperspektiv eller nödvändig rening för att exploatera ett område som står i fokus? Exempel på mål i ett inledande skede kan vara att besvara frågor som: Finns det en förorening? Kan boende vara utsatta för hälsorisker?

Handledningen innehåller sju förslag till målformuleringar i tabellform. Undersökningsmålen är tydligt särskilda från åtgärdsmål. Vägledning rörande åtgärdsmål finns i NV Rapport 5978.

För en kostnadseffektiv undersökning som ger säkerhet i bedömningarna rekommenderar handledningen att man uppmärksammar:

  1. utarbetande av en konceptuell modell
  2. ett stegvist genomförande och dynamiska angreppssätt
  3. hur man avser hantera resultat från en undersökning
  4. provtagningsstrategier i förhållande till projektets målsättning.

Dessa fyra punkter finns utförligt förklarade med exempel i handledningen tillsammans med tips på kompletterande rapporter.

Det finns sex välkända föroreningskällor:

  1. lösningsmedelscisterner och fatlager
  2. processutrustning, ledningar (avfettningskar, kemtvättmaskin och liknande)
  3. avfallsupplag
  4. avloppsledningar
  5. dagvattensystem
  6. ventilationsutkast.

Värt att beakta är att det finns andra källor än utsläpp från förorenande verksamheter. I stadsmiljö uppmäts ibland låga bakgrundshalter som inte kan härledas en specifik källa. Fyra exempel på sådana är:

  1. Kloroform (triklormetan) bildas i spårhalter vid klorering av dricksvatten (<20 μg/l), och kan även bildas naturligt i marken och vissa barrträd (om än i mycket låga halter).
  2. Tetraklormetan kan bildas naturligt i mark. Information tyder på att både triklormetan och tetraklormetan som bildats naturligt kan tränga djupt ned i geologiska formationer och orsaka mätbara halter i grundvattenakvifärer
  3. Kemtvättade kläder och mattor, hushållskemikalier, lim m.m., samt luftutsläpp från omgivande industrier och kemtvättar kan ge utslag vid analys av inomhusluft

Att klorerade lösningsmedel påträffas vid en undersökning betyder därför inte alltid att en markförorening finns. Detta måste beaktas vid provtagning och utvärderingen av undersökningsresultat.

4 Provtagningsmedier och metoder

Avsnittet går igenom vilka provtagningsmedier som är lämpliga att undersöka för olika målformuleringarna, rumsliga respektive tidsmässiga variationer på föroreningen i mediet samt storlek på detektionsgränser.

En av de allra viktigaste erfarenheterna från de undersökningar som genomförts är att provtagning måste göras på flera olika medier, så som jord, grundvatten, porgas, inomhusluft och i dag-/spillvattenledningar. Annars kan man inte tillräckligt säkert påvisa och avgränsa föroreningsförekomsten.

De medier som tas upp i handledningen är: grundvatten och dricksvatten, porgas, inomhuslift, jord, dag-, spill och dräneringsvatten samt träd.

5 Flexibel provtagningsplan

Några aspekter av provtagningsplanens varför, var och hur provtagningen i fält ska genomföras är av extra betydelse vid undersökning av klorerade lösningsmedel.

Fem andra råd är:

  1. stegvisa och successivt mer komplicerade insatser
  2. flexibel provtagningsplan
  3. dynamisk plan - utförandet lever med löpande resultat från fältarbetet
  4. använd direktvisande instrument
  5. beställare, och ev tillsynsmyndighet, tillgängliga för frågor.

Avslutar gör ett avsnitt med råd vid planering och upphandling samt tips om fördjupningsrapporter. Hur du kan arbeta med sanering efter kemtvättar beskrivs i en egen handbok från Svenska Geotekniska Föreningen i samarbete med Nätverket renare Mark.

Provatagning under betongplatta
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter