Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Hushållens matfett samlas in med tratt

27 april 2012
I Västerås testar hushållen en återvinningstratt medan Nässjö och Stockholm satsar på att minsta restaurangverksamhet ska ha fettavskiljare. Återvinningen av matolja stapplar vidare.

I Västerås riktar Mälarenergi, Vafab och bostadsbolaget Mimer in sig på hushållens fettutsläpp. Genom en tratt kan hushållen enkelt samla in sitt använda matlagningsfett i en pet-flaska i stället för att låta det rinna ut i vasken.

Först ut i ett pilotförsök är området Vallby där de boende ska testa tratten och oljeflaskorna ska samlas in genom miljöbodarna. Tanken är att matfettet ska gå till produktion av biobränsle.

Första konkreta hjälpmedlet

Det finns inget insamlingssystem för matfett från privata hushåll i Sverige, men i till exempel Österrike och sydeuropeiska länder finns system som fungerar bra.

– Fram till 10-15 år sedan var hushållens fett inte något problem i Sverige medan man på kontinenten har en längre tradition av flytande fett. Vi har haft en period av uppvaknande och i dag arbetar alla kommuner aktivt med frågan. Men tratten i Västerås är det första konkreta hjälpmedlet jag hört talas om, säger Lars Gunnar Bergman på Svenskt Vatten Utveckling.

Fokus på fettavskiljare

I Nässjö kommun arbetar man mer traditionellt. Miljö- och byggkontoret utredde 2010 hur problemen skulle kunna minskas. Informationskampanjer mot hushåll och hårdare krav på återvinning av fett i kommersiella verksamheter, alltså fler fettavskiljare, skulle minska problemen.

– Pizzerior och andra mindre verksamheter tror ofta att de inte behöver någon fettavskiljare men det ser vi att de gör, och ställer krav på det, säger Göran Strand på Nässjö Affärsverk.

Samtidigt kan fettutsläppen från ett höghus vara väl så stort, och i USA räknar man med att sjuvåningshus eller högre behöver fettavskiljare. I Sverige är husen inom miljonprogrammen extra utsatta för igensatta ledningar med slitna installationer, samtidigt som hushållen i dessa områden troligen använder mer flytande matfett än genomsnittet.

Ökande problem – okända kostnader

Några siffror på vad problemen med fett i avloppsnäten kostar finns inte hos Svenskt Vatten. Att ledningar sätts igen av fett har tidigare mest varit ett problem i anslutning till restauranger och andra företag som alstrar mycket fett men på senare tid har problemet uppstått även i andra ledningar. Det tyder på att hushållen nu använder mer matolja, flytande margarin och frityrolja i sin matlagning än tidigare.

Ont om konkreta idéer

För något år sedan genomförde branschorganisationen Svenskt Vatten ett utvecklingsprojekt ”Fett i avloppsnät – problembild och orsakssamband”, men några lösningar förutom mer information till verksamheter och hushåll samt bättre kontroll över fettavskiljarna kom egentligen inte fram.

Men en ökad återvinning av använda frityroljor och annat matlagningsfett skulle inte bara minska fettutsläppen till avloppsnätet. En liter matolja kan driva en biogasbil 0,9 mil. Fett är också en råvara för kemisk industri.

Förtvålning ger hårda påbyggnader

Fett är ett stort problem när det hamnar i våra avloppsledningar. Fettet stelnar och fastnar på insidan av ledningarna vilket kan leda till att ledningarna sätts igen. Påbyggnad av fett sker huvudsakligen i avloppsledningarnas trånga utrymmen och svackor, men problem kan också uppstå i reningsverken. Den hårda fettpåbyggnaden uppstår genom en process som kallas förtvålning.

Fett i avloppsvatten reagerar tillsammans med mineraler och metaller samt oxidationsmedel i disk- och rengöringsmedelsrester. Resultatet blir metalliska salter som bygger upp en hård sandstensliknande struktur.

Tratt till hushållen i Västerås, men är det egentligen fettavskiljare i flerfamiljshus som behövs?
FAKTA Utredning från SVU

Fett i avloppsnät – kartläggning och åtgärdsförslag.  SVU Rapport 2010:03

Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne