Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Fylld fog håller plattor på plats

12 april 2012
Vanliga problem är brist på mothåll i läggningsytan och brist i påfyllnad av fotmaterial. Foto: Mikael Sjöberg
Trafikerade plattytor är resurskrävande men inte svåra att sköta. Ändå är det vanligt att ytan glider och plattorna vrids. Då tappar anläggningen både bärighet och skönhet.

Vid beläggningar av plattor eller marksten som trafikeras av fordon uppstår ofta problem. Lasterna från svängande och bromsande fordon flyttar och vrider plattorna. Efter en tid ligger plattorna i vridna eller förskjutna rader.

Nötningsskador på kanter

Ett annat problem som kan uppstå är att kanterna på plattorna skadas då de hamnar för tätt intill varandra vilket orsakar nötningsskador längs plattornas kanter. Detta påverkar plattytorna både estetiskt och bärighetsmässigt.

– Problemen med ytor som glider, plattor som vrider sig och kanter som skadas behöver tas på allvar. Alla känner till det samtidigt så föreskriver och underhåller man ofta utan att egentligen ta tag i problemen, säger Thomas Lindqvist som arbetar med AMA-Anläggning på Svensk Byggtjänst.

Han är inte ensam om bedömningen. Sveriges Lantbruksuniversitetet och utvecklingsprogrammet för industri- mineral, bergmaterial och natursten, MinBaS II, delar den och har utrett frågan.

Extra problematiskt blir det när beläggningen utgörs av hällar, det vill säga naturstensplattor där varje plattas area överstiger 0,1 m2. Hällarna har så jämna baksidor och små avvikelser i tjocklek att friktionen mot underlaget blir för låg. Samtidigt är de optimala för industriell läggningsteknik.

Sektionera med mothåll

Sammanhängande beläggningsytor bör delas upp i fält så att glidning, eller vridning, i horisontalplanet förhindras. Det kan åstadkommas genom att sektionera ytorna, exempelvis genom att lägga in band av tjockare plattor eller gatsten.

Fogen sprider lasterna

Rätt utformad ger fogen samverkan mellan plattorna och sprider ut lasterna. En fog som är fylld på ett bra sätt och med ett lämpligt material kan även bidra till valvverkan mellan plattorna. Det förstärker i sin tur ytans bärighet och hållbarhet.

Inspektera och underhåll fogarna

Ofta sugs materialet i fogarna med tiden upp av de renhållningsmaskiner som sopar och rengör ytorna. Därför måste beläggningsytorna regelbundet tillföras nytt fogmaterial.

Thomas Lindqvist poängterar att enda sättet att veta hur ofta fogen behöver fyllas på är manuella kontroller. Uppvärmda ytor och tjälfria markbeläggningar behöver troligen tätare påfyllning än de som är täckta av snö och is under vinterhalvåret.

– Vid upphandling av renhållning och underhåll är det värt att efterfråga maskiner som är skonsamma mot fogsanden. Entreprenören behöver också själv se över sin maskinpark och lära känna sina plattsatta ytor.

Fogmaterialens egenskaper

Materialet som används bör ha egenskaper som gör att det ligger kvar i fogen länge samtidigt som det motverkar ogräsväxt mellan plattorna. Dessutom bör ge god valvverkan mellan plattorna.

Vid val av fogmaterial måste man också ta hänsyn till om nederbörd ska kunna dräneras ner genom fogen eller om den ska vara tät.

Natursand och krossad sand samt stenmjöl eller finmakadam är vanliga fogmaterial. Även kalkstenskross och betongkross används.

Vissa fogmaterial är mer benägna att sugas upp än andra och nya materialblandningar utvecklas för att hindra borttransport av fogmaterialet. Till exempel blandas silt in i sand och andra tillsatser blandas in i sand eller stenmjöl: Målet är att förbättra fogen, men behålla de dränerande egenskaperna.

– Fogbredden och plattypen avgör vilket fogmaterial som är bäst. Generellt bör man använda så grovt material som möjligt.

Härdande fogsand ska enligt tillverkaren behålla de dränerande egenskaperna samtidigt som den motverkar ogräsbildning och är frostbeständig. Om inte fogen behöver vara dränerande kan täta fogmassor användas.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter