Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Så kan tunnelolyckorna minskas

5 oktober 2011
Genom att ge förarna möjlighet att planera sin körning ökar trygghetskänslan samtidigt som olyckorna minskar.
Sju faktorer är särskilt viktiga för säkerheten i vägtunnlar. Tydligare skyltning, hastighetsdisplayer, bättre renhållning är några åtgärder för tryggare tunnlar.

Tunnelns form och utformning påverkar säkerheten och upplevelsen av säkerhet. Med en tunnelmiljö som på ett självklart sätt förklarar hur man ska göra, så att man faktiskt gör rätt, skapas större trygghet.

Sju faktorer som minskar upplevelsen av kontroll:

  • snabba filbyten
  • dålig skyltning
  • låg möjlighet till framförhållning
  • ovetskapen om hur långt man har kvar av tunnelfärden
  • faktiska hastighen
  • dålig sikt
  • bländning.

Filbyten

Filbyten medför många olyckor, och skapar oro. Förhållandevis många lastbilar är inblandade i sådana olyckor.

Korsningar

På- och avfarter i en tunnel ger korsningar som kan ge snabba inbromsningar och oväntade filbyten. Mängden olyckor i Södra Länken är omfattande längs hela tunnelsträckningen. Tunneln har exceptionellt många av- och påfarter samt komplicerade trafiksituationer längs hela sträckningen.

I tunnlar är det dessutom svårt att bedöma den egna hastigheten. Det kan vara ett skäl till att Södra Länken avviker med sin stora mängd incidentrapporter och förhållandevis många olyckor.

Bättre skyltning

I tunneln och på vägen fram till tunneln är skyltningen mycket viktig. Många av försökspersonerna i studien klagade på skyltningen fram till tunnlarna.

Önskemål från förare:

  • fler skyltar
  • lägre placerade skyltar
  • lättbegripligare skyltar
  • skylt som talar om att det kommer en tunnel
  • information om vägvalsmöjlighet

Varna för kö

Kö i en tunnel upplevs som obehagligt. Köer är också en vanlig orsak till så kallade upphinnandeolyckor, som är den vanligaste olycksorsaken i Södra Länken.

Tydligare tunnellängd

Trafikanten vill veta var han eller hon är och hur långt det är kvar av tunneln. Ju längre tunneln är desto viktigare att kunna orientera sig. I Piarc-rapporten rekommenderas en skylt med längdangivelse 200 meter före tunnelmynningen samt att skyltar som anger tunnelns längd upprepas.

I till exempel Södra Länken räcker det inte med konstverken och trafikskyltarna. Det behövs ytterligare angivelser om var man är och hur långt det är kvar till utfarten.

I Götatunneln fungerar det blå mittpartiet som en orientering, där finns även angivet att man åker under Norra Hamnkanalen. De stora utrymningsvägarna med jättestora siffror fungerar också som orientering.

Se upp med nedåtlut

I nedåtlut ökar farten. Trafikfaran med hög hastighet i nedåtlutning är väl dokumenterat i flera rapporter

Håll ljust och rent

Belysning och ljusförhållanden är viktiga och Sveriges nya tunnlar har bra belysning. En del förare har dock svårighet med att vänja sig vid mörkret i tunneln. Den kraftiga belysningen vid infarterna dagtid, som i vissa tunnlar anpassas efter solstrålningen ute, uppskattas i studien.

Damm och smuts ger sämre sikt:

  • ljuset reflekteras sämre
  • trafikskyltar blir svårlästa
  • ljuskällorna blir smutsiga.

Effektbelysning i takelementen och ljussättning av konstverk upplevs positivt men medför stora underhållskostnader. Mörka väggar och asfaltbeläggning ger också ökade belysningskostnader.

Brett och högt i tak

Tunnelns utformning har stor betydelse för upplevelsen av säkerhet. Ju bredare och högre i tak tunneln är, desto behagligare upplever trafikanterna att den är. Bred vägren till höger upplevs positivt. Götatunneln upplevs som ljus men känns låg i tak. Södra Länken upplevs som rymlig.

Bryt monotonin

Monotoni i långa tunnlar är ett säkerhetsproblem. Koncentration och orientering störs så att bilisten lättare missar avfarter. Belysning som ger enenahanda, blinkande upplevelse bidrar till monotonin.

Risken att somna kan motverkas av den konstnärliga utformningen. Både i Götatunneln och i Södra Länken fungerar det mycket bra. Utformningen av tunnelportalen vid infarterna verkar inte ha samma betydelse.

Bättre information vid brand

Bilförare behöver lära sig att uppmärksamma skyltningen när man närmar sig en tunnel, samt titta efter nödutgångar och säkerhetsutrustning. Förutom undervisning i körkortsutbildningen och i utbildning för yrkesförare behöver tunnelägare och förvaltare testa nya sätt att informera tunnelanvändare vid brand.

Sammanställning av erfarenheter och händelseförlopp vid branden i Södra Länken 2008 visar att flera av de drabbade bilisterna inte förstod vad de skulle ta sig till, inte fick klart för sig att det var ett allvarligt tillbud och inte fick information om att det var en brand.

Informationen i tunneln var knapphändig och bilisterna hade ingen egen förkunskap. I ett utrymningstest i Götatunneln var det många som helst ville stanna kvar i bilen. De gick inte ur bilen förrän någon annan tagit kommandot och föregått med gott exempel.

Numrering av nödutgångarna ger orienteringshjälp i Götatunneln.
FAKTA Fakta tunnelolyckor
  • Låg risk för olyckor i tunnlar.
  • Högst risk inom 50 meter före och efter tunnelmynningen. Den körsträckan är fylld av intryck för bilföraren.
  • Risken minskar längre in i tunnlar.
  • Konsekvenserna blir allvarligare ju längre in i tunneln en olycka inträffar.
  • Tunnlar i stadsmiljö med komplicerad trafiksituation är högriskobjekt.
  • Halt väglag ökar risken.
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter