Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Stor brist på bostäder för unga

10 november 2011
Flera rapporter visar att bostadsbristen bland unga är omfattande. Foto Edaen
Både SCB, Boverket och Hyresgästföreningen presenterar dystra siffror när det gäller ungas position på bostadsmarknaden.

Enligt denna rapport är det antal ungdomar som bor i andra hand troligen underskattat i de flesta undersökningar. En anledning till det kan enligt Boverket vara att ungdomarna är svåra att nå.

Det förekommer också att de som bor i andra hand utan hyresvärdens tillstånd inte vill vara med i undersökningar eftersom de inte litar på sekretesskyddet.

Andrahandskontrakt är ofta korta. Under ett års tid kan en bostad byta hyresgäst flera gånger. Denna rapport visar också att ungdomar i storstäder och förorter lämnar föräldrahemmet allt senare jämfört med ungdomar i övriga delar av landet.

Boverket räknar med att det skulle behöva byggas minst 40 000 nya bostäder per år de kommande åren om efterfrågan av bostäder ska kunna täckas i framtiden.

Statistik från SCB

Statistik från SCB över färdigställda bostäder för 2010 visar att nybyggnaden av enrumslägenheter (med eller utan kök) under 2010 var den lägsta på 22 år – totalt byggdes 2 000 sådana lägenheter under året. Generellt minskar andelen små lägenheter och har så gjort sedan den kraftiga minskningen i början av 1990-talet.

Totalt färdigställdes 19 500 bostadslägenheter i nybyggda hus förra året, vilket är en minskning med 15 procent jämfört med 2009. Det innebär att det förra året byggdes drygt två lägenheter per tusen invånare i Sverige, vilket är cirka hälften så många bostäder per invånare som i våra nordiska grannländer, med undantag för Danmark.

125 studentlägenheter färdigställdes förra året i Sverige vilket motsvarar knappt två lägenheter per tusen nya antagna till högskoleutbildning. 

Under 2010 färdigställdes 3 444 ettor och tvåor som hyresrätt. Det motsvarar 64 procent av nyproduktionen av hyresrätter.1995 till 2002 var motsvarande siffra 80 procent.

Hyresgästföreningens rapport

Även enligt Hyresgästföreningens rapport från 2011 om hur unga vuxna i Malmö, Lund, Göteborg och Stockholm bor, ökar antalet unga vuxna som saknar eget boende. Andelen har ökat från 23 procent 2003 till 32 procent 2011.

Rapporten är en del i en större nationell rapport om unga vuxnas boende i vilken 3 300 personer har intervjuats. I stället för egna lägenheter bor unga vuxna i allt större utsträckning med andrahandskontrakt, tillsammans med kompisar, i hyrda rum, hos anhöriga eller liknande.

Framförallt är det andelen unga som har en egen hyresrätt som har minskat. Till exempel i Stockholms län har andelen unga vuxna som bor i egen bostad minskat från 50 procent 2009 till 46 procent 2011.

Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen hyresrätt har minskat för varje år sedan 2001, då 29 procent bodde i egen hyresrätt. 2011 är andelen nere i 19 procent. I Malmö och Lund har andelen unga vuxna som bor i egen bostad minskat från 64 procent 2003 till 52 procent 2011.

SSCOs statistiska rapport

Enligt Stockholms studentkårers centralorganisations bostadspolitiska rapport från i år förväntas 43 000 unga vilja flytta hemifrån i Stockholm de närmaste åren, och bristen på små hyresrätter och studentbostäder i Stockholm blir alltmer akut.

SSCO ser att studenter bor allt längre i sina studentbostäder – en effekt av att det är svårt att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden. Under 2010 påbörjades byggandet av 63 nya studentbostäder i Stockholmsområdet och 21 nya studentlägenheter färdigställdes genom ombyggnad.

Den kortaste kötiden var när denna rapport sammanställdes cirka 20 månader för ett korridorrum och drygt två år för en etta med pentry i SSSBs kö. I Stockholms stads bostadsförmedling var kötiden för studentlägenheten med kortast kötid omkring tre år. Bostadsbristen kommer enligt SSCO inte lösa sig av sig själv – den måste byggas bort.

Mäklarsamfundet

Även enligt Mäklarsamfundet har förutsättningarna för ungdomar på bostadsmarknaden försämrats: Ett stort antal hyresrätter har ombildats till bostadsrätter, sanerings- och rivningskontrakten har i stort sett upphört, priserna på bostadsrätter har stigit och nyproduktionen är låg.

Enligt en rapport från slutet av 2009, Curla fram en bostad av Claudia Wörmann, analysansvarig på Mäklarsamfundet, bedömer 66 procent av 1 722 tillfrågade fastighetsmäklare i Mäklarsamfundets medlemsundersökning Mäklarinsikt att det är vanligt förekommande att föräldrar hjälper sina barn ekonomiskt till det första boendet. Vanligast att föräldrar hjälper sina barn ekonomiskt med bostad var det enligt rapporten i Uppsala län där 82 procent av fastighetsmäklarna bedömde detta.

I Stockholms län bedömde 79 procent av fastighetsmäklarna att det är ganska till mycket vanligt att föräldrar hjälper sina barn ekonomiskt till en bostad. I de övriga storstadslänen, Skåne och Västra Götalands län, görs motsvarande bedömning av 63 respektive 60 procent av mäklarna.

Majoritet vill hjälpa

Av de i rapporten intervjuade föräldrarna skulle en majoritet, om de hade råd, utan tvekan hjälpa sina barn ekonomiskt till en bostad. De föräldrar som har ekonomisk möjlighet hjälper på olika sätt: Det kan handla om att de säljer sin befintliga lite större bostad för att skaffa flera små, om att öka belåningen, eller om att bli borgenär.

Enligt rapporten kommer differentieringen mellan de som har föräldrar som har råd att stötta ekonomiskt och de som inte har det att bli större. Något som bidrar till ökad segregation.

– En stor del av utmaningen framöver är att kartlägga hur just ungdomar vill bo, och sedan bygga därefter, säger rapportens författare Claudia Wörmann, analysansvarig på Mäklarsamfundet.

Bolånetaket slår hårt

En annan undersökning från Mäklarsamfundet handlar om bolånetakets effekter och enligt den har de nya reglerna sedan de infördes i oktober 2010 slagit hårt mot dem som saknar kontantinsats. Bolånereglerna har påverkat både småhus- och bostadsrättsmarknadens konsumenter jämnt i hela Sverige.

– Vissa grupper stängs ute från det ägda boendet. Det är olyckligt, framför allt för landets unga som redan innan de nya reglerna trädde i kraft hade det svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det är också oroande att rörligheten på bostadsmarknaden påverkas, säger Jeanette Gustafsdotter vd på Mäklarsamfundet. 

Text: Anna Rökaeus

Har tidigare publicerats i Aff-nyheter nr 3/2011

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;