Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Passivhus lika effektivt efter 10 år

28 oktober 2011
Husen bebos av helt vanliga villaägare utan speciell teknisk kompetens att sköta mer komplexa energisystem. Vid intervjuer med familjerna framkom det ett behov av hjälp med inställningar hos exempelvis värmeväxlaren. Foto Karlson Bygg.
Passivhus är lika energieffektiva efter tio år som när de byggdes – om de sköts på rätt sätt. Det visar en studie från SP. Det är viktigt att systemen är lättanvända och kan hanteras av de boende. Annars kan energianvändningen dra i väg.

År 2020 ska alla hus som byggs vara nära nollenergihus och ett steg på vägen är passivhus.

För att ta reda på hur sådana fungerar efter ett antal års användning beslutade forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, att göra en uppföljning av de passivhus som byggdes i Lindås söder om Göteborg för tio år sedan.

De tittade även på passivhus byggda i Glumslöv 2005. Studien har finansierats av VGR, inom Build with Care-programmet, samt SBUF. Totalt undersöktes tio hus.

Samla in erfarenheter

– Eftersom tekniken med att bygga passivhus nu sprids på en bredare front ville vi bidra till utvecklingen genom att göra denna uppföljning. Vår ambition var att samla in erfarenheter som kan återföras till pågående och framtida produktion av passivhus, säger Eva Sikander, forskare vid enheten för Energiteknik på SP och en av författarna till rapporten.

De övergripande resultaten av uppföljningen är påfallande positiva. Förhoppningen att dessa hus fortfarande är lika energieffektiva som då de var nya infriades. Energianvändningen låg efter tio år kvar på i princip samma nivå som under de första åren. Det fanns dock några saker som visade sig vara mindre bra och som man kan lära av inför framtiden.

Vikten av instruktioner och varningssystem

Till exempel visade det sig att energianvändningen under senare år hade ökat märkbart i ett av de undersökta husen. När forskarna undersökte huset närmare visade det sig att bypass-spjället i värmeväxlaren hade hakat upp sig och stod öppet även på vintern.

Det innebar att värmeåtervinningen i frånluften inte fungerade som tänkt och att energianvändningen drog i väg.

Husen bebos av helt vanliga villaägare utan speciell teknisk kompetens att sköta mer komplexa energisystem. Vid intervjuer med familjerna framkom det ett behov av hjälp med inställningar hos exempelvis värmeväxlaren.

De som bodde i huset där bypass-spjället hakat upp sig hade till exempel gärna haft en varningslampa som börjat lysa så de blev medvetna om problemet.

Mer lättanvända system

Överhuvudtaget önskade de boende att husen skulle varit försedda med mer lättanvända system, inklusive varningslampor, där de lättare kunde följa vad som hände i huset utan att själva behövde bli experter.

Ett annat problem var då somliga av de boende ville vara extra duktiga och sänkte luftflödena för att spara energi. De var dock inte medvetna om att samtidigt som luftflödena avtar så finns en risk att den luftburna värmen inte sprids i rummen på ett effektivt sätt.

Med bra instruktioner eller hjälpsystem hade det problemet kunnat undvikas.

Det lufttäta klimatskalet – håller det fortsatt tätt?

En av de viktigaste delarna i ett passivhus är det lufttäta klimatskalet. Här hade forskarna en viss oro för att det efter tio år uppstått läckage på grund av att exempelvis tejper har släppt eller att det gått hål i skalet på något sätt.

Mätningarna visade dock att lufttätheten var lika god nu som då husen var nybyggda.

Ensamhushåll behövde extra värme

När det gäller mer specifika iakttagelser noterade forskarna att i de hus där det endast bodde en person blev man tvungna att koppla in ett värmeelement eftersom värmetillförseln inte blev tillräcklig.

Detta visar att man behöver projektera värmesystem med lite marginal från början så att värmesystemet räcker även för enpersonshushåll.

Ökad betydelse av de boendes egna beteenden

En alltmer intressant fråga är hur de boendes egna beteenden påverkar energianvändningen i husen. Ju mer energisnåla hus som byggs desto större andel av den totala energianvändning beror då på de boende själva och deras vanor.

Av Ylva Sjönell

FAKTA Hög värmeisolering kan ge fuktproblem

En diskussion som följer med rapporten är hur man på bästa sätt hanterar fukt i klimatskalet (väggar och tak). När man värmeisolerar så mycket som i passivhus är det viktigt att noga tänka igenom både materialval och vilken produktionsprocess som används under bygget, kopplat till vilka material som väljs för att undvika problem med fukt.

Mätningar som gjorts visar att det blir stora variationer i fukt på vinden beroende på olika mängd isolering ner mot huset i vindsbjälklaget. Ett förslag för att undvika för hög fukthalt är att, som syns på bild 1, lägga en tunn isolering även allra ytterst på taket, under takpannorna. Det har i mätningar visat sig ge bra effekter för minskad fukt på vindarna. Det fuktkänsliga materialet hamnar då varmare och med lägre relativ fuktighet.

– Det är alltid viktigt att undvika att bygga in fuktiga material i konstruktioner. För välisolerade konstruktioner är det extra viktigt eftersom drivkraften för uttorkning av fukt är sämre ju mer isolering som används, säger Eva Sikander.

FAKTA Viktigaste erfarenheterna

• Planera för en bra termisk komfort. I Lindåshusen var detta väl planerat med solskydd i form av balkonger och takutsprång, fönsterplacering och möjlighet att snabbt vädra ut överskottsvärme. En förbättringsmöjlighet skulle i vissa fall vara att möjliggöra rumsreglering av värme (vilket saknas i Lindåshusen).

• Planera och bygg för en fuktsäker byggnad. En fuktsäkerhetsprojektering bör alltid genomföras inför produktion av lågenergihus (liksom för alla typer av byggnader). Lindåshusen var välplanerade med en värmeisolering på utsidan av träkonstruktionen för att öka fuktsäkerheten.

• Lufttäta och väl värmeisolerade klimatskal är grunden för en låg energianvändning. Att lufttätheten är beständig under husets livslängd är ytterst viktigt. I Lindås visade mätningar att lufttätheten efter tio års användning fortfarande var lika god.

• Effektiv värmeåtervinning nödvändigt för låg energianvändning. De tekniska systemen bör vara verifierat effektiva och dessutom lättanvända och ibland även ha varningssystem för att få en beständigt låg energianvändning.

• Beteendet får en allt större betydelse för en låg energianvändning i våra byggnader. Exempelvis visar mätningar i Glumslöv på ett tydligt samband mellan hög vattenanvändning och en högre energianvändning.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;