Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Så minskar du bullerstörningar

29 november 2011
Mjuka ytor och vegetation minskar bullret och kan tydliggöra trafikmiljön. Kunskap om hur vi kan arbeta med buller behöver komma in tidigt i anläggnings- och byggprojekt.
1,5 – 2 miljoner svenskar störs av trafikbuller och antalet ökar. Tyst sida och tysta områden kan skapas genom övergripande planering, förtätningar, ombyggnader, trafikomläggningar och omasfaltering av vägbanor.

Som kommun, fastighetsägare och förvaltare kan man arbeta lokalt med frågan genom lyssningsvandringar, på samma sätt som ljusvandringar har blivit vanliga inom belysningsområdet.

Bullerstörda nybyggen

Att mäta kvalitén i ljudlandskapet är lika viktigt som att mäta ljudnivån i decibel. Följ sedan upp miljöhälsoproblemet med utvärderingar, till exempel genom frågeformulär och lyssningsvandring.

Drygt 20 procent av samtliga nybyggda bostäder utsätts för trafikbuller över riktvärdet 55 dBA. Det är alltså ganska ovanligt med riktigt dåliga ljudmiljöer, men enligt Boverkets studie ökar antalet.

Skaffa kunskap om åtgärderna

För att hålla nere antalet bullerstörda bostäder ska bullerfrågorna alltid finns med tidigt i planeringsprocessen.

Beräkningarna av buller måste ta hänsyn till eventuella prognosticerade trafikökningar. Medvetenheten om möjligheterna att begränsa bullerspridningen behöver öka på flera håll i byggbranschen.

Åtgärder för tystare trafik

Bullernivån vid husfasaden beror på trafikmängderna, hastigheterna och avståndet till trafiken samt fordonens däckstyp. När vägen lutar eller fordon accelererar ökar bullret. De största problemen finns vid stora trafiklägen, i halvperifiera lägen och vid kringfartsleder.

Trafikbuller är delvis en politisk fråga eftersom ljudnivån måste minskas vid källan. Trafikflöden, hastigheter, förbud mot tung trafik, användning av dubbdäck och begränsningar av p-platser styrs av myndigheter. På fordonsbranschen faller att ta fram tystare däck och tystare fordon, även om elbilar också är en politisk fråga.

Samtidigt finns det lösningar som anläggningsbranschen kan använda och driva både väghållare och byggherrar mot.

11 verktyg för mindre trafikbuller:

  1. körbana utan uppförs- och nerförslut
  2. utformning för jämn hastighet
  3. lägre hastigheter
  4. hastighetsdämpande åtgärder
  5. tyst asfalt /tyst beläggning
  6. bättre läggningsprocess
  7. tvätt av körbana
  8. skärmar och plank
  9. gröna barriärer, låga vegetationsklädda
  10. jordvallar
  11. mjuk mark mellan väg och bostad.

Tystare asfalt - effektivt och dyrt

En porös beläggning minskar trafikalstrande buller med 2-10 dB beroende på typen av beläggning, underhåll av beläggning samt trafikhastigheten.

Så kallad tyst asfalt får sina ljuddämpande egenskaper genom slät överyta med stor porositet och mycket hålrum i konstruktionen. Hålrummen gör även att den blir dränerande. Beläggningar med tyst asfalt utförs ibland genom att det läggs två lager asfalt på varandra. Bottenlagret består då av grovkornigt material och det övre av ett finkornigare material.

Så kallad gummiasfalt, eller poroelastisk beläggning är en asfaltstyp med gummiinblandning. Gummit tas med fördel från uttjänta bildäck. Resultatet kan bli en asfalt med bättre hållfasthet och även möjlighet till bättre ljuddämpande egenskaper.

De tystare tystare asfaltstyperna är dyrare att lägga, slits fortare, tål dubbdäck dåligt och kräver tvätt en gång om året för att bibehålla sin bullderdämpande förmåga.

Många kommuner lägger i dag ingen tyst asfalt. Vissa byter till och med sin slitna tysta asfalt mot konventionell beläggning medan andra, som Lidingö, betraktar merkostnaden för tyst asfalt som en miljöinvestering. Tyst asfalt kan komplettera bullerplank eller användas där andra åtgärder inte fungerar.

Avskärmning ger effekt nära

Jordvallar och skärmar med ljudabsorbent ger 6-8 dB bullerminskning på nära håll. På längre avstånd ger de dock ingen eller till och med sämre effekt.

Det innebär att fastighetsägaren, byggherren och planarkitekten som ger bygglov behöver tänka både på de bostäder man vill åtgärda och andra som kan få en ny bullerstörning på grund av åtgärden.

Skärmat och oskärmat buller har olika frekvens. Det innebär att åtgärderna som tar vid efter avskärmningen inte är desamma som används för att dämpa oskärmat buller.

Undvik ljudreflexer i uterum

När bostadens uterum har ett bra samspel mellan ljudlandskap och utformning minskar störningarna av trafikbuller. Träd, buskar och buskage absorberar och dämpar ljud.

Naturinslag som träd och rabatter, väderstreck, sittplatser och lekplatser i gårdsmiljön ger ett mer positivt upplevt ljudlandskap än en visuellt och funktionellt torftig miljö.

Uterum i gårdsmiljö drabbas ofta av negativa ljudreflexer. Det beror på att skärmar och fasadabsorbtion eller diffussion ger en mindre ljudspridning på innergården då fasaderna reflekterar bullret.

Minska ljudreflexerna genom:

  • absorbenter på fasader
  • absorbenter på loftgångars och balkongers undersida
  • skärmar på taket
  • gröna tak
  • gröna gårdar.

Speciell beräkningsmetod för gården

På en tyst gårdssida ger vanliga beräkningsmetoder för låga värden eftersom mer trafikbuller når gården över taken, skillnaderna kan ligga på 10dB. Vanliga metoder kompletteras med skattningar baserade med marginaler på aktuell eller liknande situationer.

Kommersiella beräkningsprogram saknas men vanliga program kan kompletteras av till exempel ekvivalenta källor, finita differenser i tidsdomän, strålgångsberäkning, transportekvation.

Olika ljudkvalitet i grönområden och parker

Närhet till ett grönområde eller en park gör att man blir mindre störd av trafikbuller hemma och ute i närområdet. Den gröna miljön ger psykologisk återhämtning. Med nära menas max fem minuters promenad, eller cirka 400 meter från bostaden. Det gäller både boende med och boende utan tyst sida.

Vilken ljudkälla vi hör är viktigare än decibel. Teknologiska ljud stör alltid mer än natur- och människoljud. Den negativa upplevelsen av buller förstärks av vibrationer. Och flera bullerkällor ger naturligt nog upphov till ett sämre ljudlandskap.

Våra parkers ljudlandskap har mycket olika kvalitet visar Boverkets undersökning. Stadsparker är bullerstörda medan tätortsnära grönområden inte är störda. De uppmätta ljudnivåerna är däremot ungefär desamma för de olika grönområdena och parkerna.

Skillnaderna i ljudkvalitet beror troligen på om ljudet är ett konstant bakgrundsmuller som enstaka positiva ljud kan framträda mot, eller nära stadsgator där enskilda fordon hörs väl.

Nationell kartläggning genomförs

Under 2011 kommer bullerexponeringen för 2 854 948 personer i 13 kommuner att kartläggas. Därtill kartläggs, lågt räknat, 500 000 personer utefter de största vägarna och järnvägarna utanför de 13 kommunerna.

Alltså kommer i runda tal 3,5 miljoner svenskar att ingå i fas två av bullerdirektivet, mer än 35 procent av befolkningen. Totalt ingår 400 mil väg och 140 mil järnväg. Under 2012 utarbetas åtgärdsprogram.

Arbetet sker inom ramen för genomförandet av EU:s bullerdirektiv och Sveriges förordning om omgivningsbuller.

FAKTA Så blir vägen tyst
  • Vägbeläggningens absorption bestäms av tjocklek, porositet och flödesmotstånd för luft som i sin tur beror på form och storlek hos porerna. Denna bestäms av stenstorlek, fördelning och bindemedel.
  • I läggningsprocessen är kompaktering och asfaltsblandningens temperatur viktig.
  • Porrengöring med tryckdriven vattentvätt behöver ske regelbundet, kanske en gång i halvåret.
  • Nyare porös vägbeläggning som kräver dubbfria däck kan minska trafikbuller med 3-8 dB enligt forskning.

Beräkningsmetoder för korrekta bullerkartor

  • Direktexponerad sida = Nordisk beräkningsmetod, Nordiska modellen, Europeiska Harmonise Engineering Method
  • Tyst sida = vanliga beräkningsmetoderna ger fel på upp till 10dB. Vanliga metoder kompletteras med skattningar baserade med marginaler på aktuell eller liknande situationer.Kommersiella beräkningsprogram saknas men vanliga program kan kompletteras av till exempel ekvivalenta källor, finita differenser i tidsdomän, strålgångsberäkning, transportekvation.

Bullertrender

  • Cirka 2 miljoner svenskar är utsatta för bullernivåer från trafik över riktvärdet 55 dB i dygnsmedelvärde utanför sin bostad. Mellan 1999 - 2007 har antalet personer som besväras av vägtrafikbuller ökat med 40 procent.
  • 12 procent (ca 810 000 personer) besväras av vägtrafikbuller varje vecka
  • 3,9 procent (ca 250 000 personer) har svårt att somna på grund av trafikbuller, andelen ökade med ungefär en tredjedel mellan 1999 och 2007.
  • Vägtrafiken har från 300 000 bilar på 1950-talet till 6,6 miljoner 2010.
  • Statliga vägar bidrar till 20 procent av vägtrafikbullret och kommunala vägar med 80 procent.

Riktvärden för trafikbuller

I Boverkets allmänna råd är riktvärden för trafikbuller stränga: 55 dBA utomhus på trafiksidan.

Det räcker med 1 000 fordon per dygn utanför fastigheten eller ett avstånd om flera hundra meter från en oskärmad järnvägssträckning för att riktvärdet ska överskridas.

Mest lästa artiklar
Populära expertsvar
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;