Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Två nya sätt att sanera klotter

9 juni 2011
Betong, tegel och puts är några av de kapillärsugande material som är svåra att sanera från klotter. Impregnering ska hjälpa till att skydda ytorna mot smuts, klotter och vatten.
Det går att spara upp till 80 procent av arbetstiden och även minska kostnaderna vid smuts- och klottersanering av betong. Två typer av impregnering ökar motståndskraften mot yttre påverkan.

Klotterfärg tränger lätt in i oskyddad betong. I Sverige kostar klottersaneringen cirka 1 miljard kronor per år. Ett väl fungerande klotterskydd sparar upp till 80 procent av arbetstiden vid klottersanering.

Oskyddade ytor av sten eller betong skadas av mekanisk borttagning av klotter. Ytan eroderas och blir mer känslig för klotterfärgen som lätt tränger in i materialet. Ytorna får betydliga estetiska skador som är svåra att åtgärda.

Lättbetong, betong, tegel, puts, murbruk och natursten är vanliga kapillärsugande material som är rika på porer och sprickor som lätt suger upp vatten.

Reducera vatteninnehållet

Om det finns risk för armeringskorrosion, frostsprängningar eller alkalikiselreaktioner i materialen måste vatteninnehållet i fasaderna begränsas för att reducera mekaniska och estetiska skador.

Med hjälp av vattenavvisande ytskikt eller impregnering går det att minska risken för eventuell uttorkning av fukten i fasaden.

Impregneringen ska förhindra den kapillära uppsugningen av vatten. Ytskiktet måste göras diffusionsöppet för vattenånga så att inte frostsprängningar inträffar direkt under tätskiktet.

Impregnering delas in i två typer

De två olika metoder som används vid impregnering är:

1. Ytbehandling. De mest använda ytbehandlande metoderna för betong är:

  • Hydrofobering: vattenavvisande lager läggs på en yta utan att innebära vattentäthet.
  • Klotterskydd: färgavvisande lager läggs på en yta. Ett permanent lager är en yta som inte behöver läggas på igen. Ett icke permanent lager (offerskydd) måste tvättas och återappliceras varje gång.

2. Djupbehandling:

  • Impregnering:  uppsugningen av medlet går in i materialet upp till cirka 15 millimeters djup. Man minskar porerna och därmed den kapillära uppsugningen av vattnet.
  • Konsolidering: djup impregnering med syfte att mekaniskt förstärka byggnadsmaterial.  Den används vid kulturvård och nedbruten betong.

CE-märkning

Alla impregneringsprodukter som säljs på den svenska marknaden ska vara CE-märkta.

Det finns dock inga godkända och väl fungerande provningsstandarder i Europa för att avgöra om ett klotterskydd är effektivt.

Av Katarina Malaga

FAKTA Forskningsprojekt och CE-märkning

Vägverkets forskningsprojekt, FUD

  • Ett vetenskapligt underlag för en provningsmetod: ”Validering och komplettering av provningsförfarande för utvärdering av beständighet och effektivitet av klotterskydd på betongkonstruktioner 2007-2009”.
  • Metoden bygger på att testa skyddseffektiviteten mot klotterfärg genom att undersöka både färg- och glansförändringar av skyddade och oskyddade betongytor före och efter klottersanering.
  • Metoden är införd i VV AMA Anläggning 09 rev 2. LFB 4 är infört i AMA Anläggning 10.
  • CBI Betonginstitutet AB är också i framkant när det gäller forskning av olika typer av impregneringar och klotterskydd.

CE-märkta impregneringsprodukter

  • Som svensk standard för att utvärdera effektiviteten av en impregneringsprodukt finns EN-standarden, SS-EN 1504-2: 2004, betongkonstruktioner – Produkter och system för skydd och reparation – Del 2: Ytskyddsprodukter för betong.
  • Ytskyddsprodukter för betong specificerar metodens olika tester och krav för hydrofobering- och impregneringsprodukter samt coatings. Metoden anger också proceduren för certifiering av en produkt Utvärderingen av hydrofoberingar gäller inträngningsdjup, vattenabsorption och resistans mot alkalilösning och uttorkningskoefficient.
  • Sedan 2010 revideras EN 1504-2 vilket innebär att en del förändringar kommer att införas. Det gäller framförallt den kompletterande svenska metoden gällande preparering av prover för kloridprovning.
  • Sedan 2010 revideras EN 1504-2 vilket innebär att en del förändringar kommer att införas.  Klorider ingår inte i revideringen. Valet av provningsmetoder för att bestämma kloridpåverkan på betong bestäms i fortsättningen av nationella rekommendationer/regelverken.

 

Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
;