Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Svensk Byggbransch 2.0

14 januari 2011
Kraven för att komma i fråga för markanvisning och exploateringsavtal är höga. Bland annat ska nivån för energianvändningen i nyproducerade byggnader vara högst 55 Kwh/kvm och år. Bild: Herzog & de Meurons skyskrapa, ritad på uppdrag av Oscar Properties, framför gasklockorna i Hjorthagen.
Norra Djurgårdsstaden saknar motstycke när det gäller högt uppsatta miljömål. De flesta större aktörer i Byggsverige deltar på något sätt. Projektet kommer att ta branschen ett stort steg på väg mot nästa generation av hållbar stadsplanering.

Norra Djurgårdsstaden i Stockholm kommer att bli ett state-of-the-art när det gäller hållbart byggande och klimatsmart förvaltning.

Fokusområden är klimatsmart energianvändning och miljövänliga transporter, kretsloppssystem samt möjlighet till hållbar förvaltning och livsstil.

Låg energianvändning

Hammarby Sjöstad nämns ofta som en referens när Norra Djurgårdsstaden diskuteras. I den förstnämnda uppnåddes många ambitioner och miljömål, dock inte målet för energianvändning.

– Kunskapen om klimatpåverkan var inte lika stor när Hammarby Sjöstad planerades som den är nu. Dessutom upplevde man det nog inte som realistiskt att sänka energianvändningen så mycket som vi faktiskt kan nu. Där har utvecklingen verkligen gått framåt, säger Agneta Persson, affärsutvecklare och expert på energianvändning, WSP Group.

– 20 år framåt i tiden känns inte så mycket. Det är svårt att tänka sig vad vi kommer att kunna göra då. Men ser vi istället 20 år tillbaka blir det tydligare: 1990 var vi få som överhuvudtaget använde internet och mobiltelefon, klimatfrågan var knappt känd utanför forskarvärlden. Det som vi idag tycker är teknik som tagen ur en James Bond-film kommer att vara självklarheter år 2030, säger Agneta Persson.

WSP har stora uppdrag när det gäller hur energianvändningen kan halveras, hur småskalig förnybar energiproduktion kan införas och vilka klimatanpassningsåtgärder som är möjliga.

Uppföljningsmodell

Kraven för att komma i fråga för markanvisning och exploateringsavtal är höga. Bland annat ska nivån för energianvändningen i nyproducerade byggnader halveras till högst 55 kWh/kvm och år. Men är dessa krav möjliga att följa upp?

Tomas Gustafsson är miljö- och hållbarhetsstrateg på Exploateringskontoret, Stockholms stad. Han ansvarar också för Norra Djurgårdsstaden Innovation (NDS Innovation) inom Exploateringskontoret. Han berättar att NDS Innovation tillsammans med KTH utvecklar en uppföljningsmodell för planering, projektering, byggnation och besiktning och till och med drift.

– Modellen har indikatorer för olika kärnfrågor, exempelvis utsläpp av växthusgaser, hur kretsloppet fungerar samt nivån på energianvändningen.

Funktionskrav

Både Agneta Persson och Tomas Gustafsson betonar att kraven på byggherrarna är övergripande funktionskrav; hur man löser dem är upp till var och en.

– Det är oftast lättare och billigare att spara energi än att producera den. Därför kommer i princip bara lågenergihus att komma i fråga. Husen kommer att vara lufttäta med effektiva klimatskal, ha mycket energieffektiva fönster och ventilation. Vi kommer troligen inte heller att se så många nya byggnader med fönster från golv till tak, säger Agneta, och fortsätter.

– Beräkningar visar att vi kommer att få en temperaturhöjning på två grader sett över en 20-årsperiod. Det låter inte mycket men kommer tyvärr att göra stor skillnad.

Värmebehovet kommer att minska, men behovet av klimatkyla kommer att öka signifikant om vi inte anpassar bebyggelsen efter de nya förutsättningarna. Behovet av solavskärmning kommer att öka dramatiskt. Grönytor som tar hand om dagvatten, träd som ger skugga blir betydligt viktigare i framtiden (se nedan).

Ny systemsammansättning

Svante Jernberg är byggchef på Byggvesta, som specialiserat sig på hyreshus med låg energianvändning. Företaget är ett exempel av många som har pågående projekt i Norra Djurgårdsstaden. Byggvestas första kvarter kommer att vara klart för inflyttning 2013.

– Redan idag ligger energianvändningen på 55 kWh/kvm och år i våra nybyggda egenenergihus. Men vi kommer att fortsätta skruva på systemen och arbeta med täta lösningar.

Byggteknik och materialval är kända och beprövade, enligt Svante.

– När det gäller material jobbar vi mer och mer med grafitinblandad cellplast som klistras på betongblocken innan putsen sprutas på. Detta ger en tät och yteffektiv konstruktion.Tekniken är något dyrare men ger oss mer uthyrningsbar yta.

– Nytänkandet ligger snarare i systemsammansättningen. Bostäderna är radiatorlösa. Varje lägenhet har ett eftervärmebatteri. Vi använder ingen el överhuvudtaget till uppvärmning.

Den innefattar också uppvärmning med tilluft utan återluft. Eftervärmningsaggregaten spetsar värmen i tilluften via fjärrvärme om det skulle behövas.

– Vi satsar mer på smart el- och värmeteknik. Vår värmeanläggning är också mycket utrymmeseffektiv och optimerar vår uthyrningsbara yta

– Vi mäter redan idag all media och debiterar förbrukningen. Vår erfarenhet är att det minskar förbrukningen med minst 15 kWh/kvm och år tror vi och det är delvis därför vi kommer ned i våra 55 kWh/kvm och år. Varmvattenkostnaden är det som ger störst effekt på kostnaden för hyresgästen.

Även om brist på sötvatten inte är ett problem i Sverige kommer man att använda individuell mätning och debitering för låg förbrukning.

– Om Norra Djurgårdsstaden ska bli ett internationellt föregångsexempel är det nödvändigt, eftersom så många andra länder i vår omvärld drabbas av detta problem säger Agneta Persson.

Flera byggherrar kommer säkert att satsa på frikyla och ta kylvatten från Värtahamnen, främst för kommersiella lokaler.

När det gäller fjärrvärme håller man på att titta på lågtemperaturlösningar eftersom värmebehovet är så litet.

– Man kommer att kunna utnyttja fjärrvärme på ett mer flexibelt sätt. Bland annat kommer det att finnas vitvaror som kan ta in varmvatten från fjärrvärmen direkt, och alltså inte behöver uppvärmning, säger Agneta Persson.

Frivillig livsstil

Ett projekt som drivs i NDS Innovation rör hållbar livsstil. Detta har fått stort medialt genomslag, och har enligt miljö- och hållbarhetsstrategen Tomas Gustafsson också feltolkats:

– Självfallet kommer ingen att tvingas att leva på något speciellt sätt för att få bo här. Vad vi ska göra är att tillhandahålla verktygen så att det blir enklare att leva miljö- och klimatsmart.

De boende kommer att få större möjlighet att ändra sin egen påverkan på miljön o klimatet.

När det gäller avfallshantering kommer varje lägenhet att ha en avfallskvarn.

– Frågor vi brottas med nu är hur biogas ska produceras och hur restprodukterna ska hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna användas på jordbruksmark, säger Tomas Gustafsson.

Nya tjänster

Norra Djurgårdsstaden kommer att påverka företagarlivet i Stockholm. Byggnaderna blir mer komplexa än något vi tidigare sett.

–Bostadsrättsföreningarna kommer säkert att behöva hjälp med att ta hand om sina avfallssystem, lokala energikällor och liknande. Detta ger möjligheter för nya tjänsteföretag. Det kommer att komma nya affärsmodeller och möjligheter, säger Agneta Persson.

Agneta betonar också att behovet av välutbildade driftsingenjörer – som ju redan är stort – kommer att öka dramatiskt.

Smarta elnät

Norra Djurgårdsstaden är ett av de första större områden som integrerar tillförsel och användning i elnätet.

Det som gör detta möjligt är smarta elnät – smart grids – nät som kan emot elproduktion från olika håll i nätet samt styra både produktion och användning.

– Bland annat kommer det att finnas laddstationer för elbilar vid parkeringsplatserna. Elbilarna kommer till och med att bidra med inmatning i nätet.

Norra Djurgårdsstaden blir en av de första stadsdelarna i världen att fullt ut använda smart grids för elförsörjningen.

Lars Nordström, universitetslektor vid avdelningen för industriella informations- och styrsystem på KTH och EUs expert på smarta elnät, ska forska på hur man får alla system att samverka och skapa transparens för kund.

– System i smarta elnät ska säga att "Nu levereras vindkraft" och hemmets vitvaror eller mobiltelefonen ska signalera den föränderliga prisbilden och elutbudet. Elkonsumenten måste aktivt och på ett enkelt sätt kunna påverka sin energiförbrukning och energival, säger Lars Nordström.

Smart grids kan hantera att elproduktionen är utspridd över många platser och påverkas av när solen skiner eller inte. IT, kommunikationsteknik och styrsystem ska göra elnäten flexibla och smarta.

– En dynamisk modell är A och O för att kunna få information i realtid. Med realtidsdata kan vi följa upp och påverka redan under byggprocessen, säger forskaren Nils Brandt, som arbetar i samma projekt.

Det betyder att byggherrarna i projektet ska kunna få information om hur energieffektiviseringen ser ut under byggets gång och hur elen i lägenheten bäst ska dras och hur man kopplar till elmätaren.

– Om smarta elnät ska kunna leva upp till klimatmålen är det viktigt att man kan följa upp redan under byggarbetet, säger Nils Brandt.

Forskningen i Norra Djurgårdsstaden ska KTH utföra tillsammans med Fortum och ABB, Ericsson och flera andra aktörer.

Grönytor viktiga

Grönytorna kommer som sagt att spela en viktig roll när det gäller att ta hand om det den förväntade ökade nederbörden.

I Norra Djurgårdsstaden har man använt sig av en metod för planering av grönska och dagvatten som utformats i Tyskland och som kallas Grönytefaktorn. Det är en beräkningsmodell där ytor får olika poäng beroende på hur de är utformade. Vad som får vilka poäng bestäms utifrån vad som ska värderas i området.

– I Sverige användes Grönytefaktorn första gången i Bo01-projektet i Malmö. Vi har utvecklat modellen så att den passar att tillämpa på kvartersmark i Norra Djurgårdsstaden – anpassat den till lokal ekologi, sociala faktorer och klimatförändringar. I Norra Djurgårdsstaden vill Stockholms stad bland annat ha gröna gårdar och värna biologiska värden som Nationalstadsparkens eklandskap och groddjur, därför har vi satt höga poäng på sådant som stärker detta, till exempel på plantering av träd, i synnerhet på nya ekar där det kan passa, berättar Marie Åslund, landskapsarkitekt på WSP som varit med och utvecklat modellen.

En väsentlig del i en miljöanpassad stadsdel som ska klara klimatförändringar är system för omhändertagande av dagvatten.

– Man är rätt säker på att det kommer bli mer regn och fler och längre värmeböljor i framtiden. Då är det bra att kunna samla upp en del av överflödsvattnet från regnperioder så att det sedan kan användas vid torka. I Norra Djurgårdsstaden kommer man att jobba med lösningar som leder ut vattnet till träden i gatorna samt med system som lagrar vattnet, till exempel i dammar och underjordiska magasin.

Exakt vilka lösningar byggföretagen kommer att ta till för att klara kravet – en grönytefaktor på minst 0.6 poäng – återstår att se, den etapp av Norra Djurgårdsstaden där man använder sig av Grönytefaktorn har ännu inte lämnat ritborden.

Staden kommer att följa upp att projektörerna klarar kraven med hjälp av uppföljningsmodellen som nämndes tidigare.

–Meningen är att Grönytefaktorn ska göra att man får in grönska även när det är tätt bebyggt. Jag tror att vi kommer att få se en del exempel på gröna tak och grönskande fasader i Norra Djurgårdsstaden, säger Marie Åslund.

FAKTA Målsättningar
  • År 2020 understiger koldioxidutsläppen 1,5 ton per person. Det kan jämföras med genomsnittet för svensken i dag på cirka 4,5 ton per person.
  • År 2030 ska stadsdelen vara fossilfri och klimatpositiv – det produceras mer hållbar el än vad som görs av med. Inga fossila bränslen ska användas för transporter och uppvärmning.
  • Stadsdelen ska bidra till att utsläppen av koldioxid minskar.
  • Norra Djurgårdsstaden är anpassad till kommande klimatförändringar, till exempel ökad nederbörd.
  • Energianvändningen ska vara mindre än 55 Kwh/kvm och år. Av detta ska 30 procent produceras lokalt.

Projektens omfattning

Storlek: 236 hektar (ungefär ett halvt Södermalm)
Antal nya bostäder: Cirka 10 000, varav merparten planeras längs Husarviken i Hjorthagen och på Loudden
Antal nya arbetsplatser: Cirka 30 000 (600 000 kvm)
Färdigt: Hela området omkring 2025 
Investeringar: I Hjorthagen ligger stadens investeringar på cirka fem miljarder. Av dessa går en stor del, cirka två miljarder, till satsningar på infrastruktur som gator, ledningar och parker. En annan stor del går till markreningen vid gasverksområdet i Hjorthagen, cirka 500 miljoner.

Norra länken är ett av Sveriges största väg- och anläggningsprojekt; det sträcker sig mellan Karlberg och Värtan. Tillsammans med Södra länken och Essingeleden bildar den ett vägsystem som leder trafik förbi Stockholms innerstad.

Frihamnen byggs ut, moderniseras och får en ny hamnpir.

Tidplan

2010 Kraftledningen mellan Värtaverket och Fisksjöäng har lagts i tunnel under Hjorthagen. Gashanteringen avvecklas.
2011 Byggstart för de första 700 bostäderna i Hjorthagen.
2012 Första inflytt i de nya bostäderna. Byggandet av bostäder etapp två startar.
2013 Den nya passagerarterminalen på Värtapiren invigs. Byggstart för kontor och handel i Södra Värtahamnen.
2014 Planerad trafikstart för Spårväg City. Värtapiren är färdigbyggd.
2015 Norra länken öppnar för trafik. Trafikplats Värtan (Hjorthagsmotet) står klar. Invigning av kontor och handel i Södra Värtahamnen. Byggstart för utvecklingen av Frihamnen.
2017 Bebyggelsen når kajområdena i Ropsten.
2018 Första inflyttning i bostäder och arbetsplatser i Frihamnen.
2020 Byggstart för nya bostäder och arbetsplatser på Loudden.

Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne