Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Guide till brandkällor vid anlagd brand

9 mars 2011
Anlagda bränder utvecklas olika beroende på brandkällan. Mindre fordon, brandfarlig vätska, molotov-cocktails och fyrverkerier är vanliga vid anlagda bränder.

Anlagda skol- och förskolebränder startas ofta med hjälp av skräp och brännbara vätskor som anlagts på utsidan av fasaden. Ibland startas bränder  med motorcyklar eller mopeder. 

Bränder inomhus anläggs även med hjälp av molotov-cocktail inomhus eller fyrverkerier. Brandtillväxten ser olika ut för olika antändningskällor.

Förebyggande bästa skyddet

Som förvaltare och fastighetsägare behöver du utvärdera vilka passiva och aktiva brandskydd som gör mest nytta för fastigheten.

Förebyggande arbete som att försvåra tillgång till tak, samt belysning och kameraövervakning av både invändig miljö och fasader är det som hjälper bäst.

Mindre fordon, brandfarlig vätska, och molotov cocktails

Det finns en hel del litteratur som förklarar brandförloppet för bränder anlagda med mindre fordon, brandfarlig vätska, och molotov-cocktails enligt en rapport från SP.

Bensin är den överlägset vanligaste brandfarliga vätskan som används i anlagda bränder och storleken av spillarean, utflytningen och tjockleken beror på mängden vätska, vätskans viskositet, ytspänning och underlagets släthet.

Utvändiga bränder

För utvändiga bränder finns det tillgänglig information kring värmeutveckling, engelska Heat Release Rate (HRR), för enskilda fritt brinnande startföremål, till exemepl skräp och soptunnor. Det finns också information om brandspridning på olika fasader.

Pelare, mellan pelare och mot vägg

Det finns även information att läsa om Heat Release Rate, strålning och brandtillväxt av mindre fordon brinnande mot pelare, mellan pelare och mot vägg.

Den största delen av värmen, cirka 60 procent, kommer från motorcykelns plastkropp. För motorcyklar med metallskrov är strålningen och HRR dock betydligt lägre och utgör därför en väldigt liten fara för omgivningen.

Fyrverkeriers brandutveckling 

SP har gjort egna försök eftersom det inte fanns underlag för några slutsatser i den litteratur man gick igenom.

Försöken fokuserade på vilka material en fyrverkeripjäs kan antända. Arbetsgruppen jämförde också den strålningspåverkan som en pjäs utgör jämfört med de strålningsnivåer som normalt används när byggnadsmaterialklassificeras. Försöken gjordes med fyrverkeripjäser små nog att gå ner i en brevlåda, och koncentrerades på fyrverkeripjäsens drivningsdel.

De metallsalter och delar som kastas ut från fyrverkeripjäsen kan definitivt antända många olika material.

Material som kan antända:

  • papper
  • tyg
  • trä
  • plast

Det innebär att till exempel soffor och trä kan antändas då fyrverkeripjäsen befinner sig cirka 27 centimeter från dessa material. 

Den lösa inredningen (gardiner och möbler) utgör en stor del av brandbelastningen i ett rum och brandkraven är tyvärr mycket låga om ens några för dessa. Mycket skulle vara vunnet om brandkrav infördes på dessa. Räddningstjänsten Syd har  till exempel visat att ett wellpapp kan antändas av flammorna från en fyrverkeripjäs och sedan sprida branden till en trälåda.

Det är troligt, men inte säkert, att material med klassificeringen Euroklass C, D och E kan antändas och eventuellt sprida brand om de utsätts för en tänd fyrverkeripjäs på 27 centimets avstånd eller närmare.

Bilder på skolor som brinner är vanliga i våra dagstidningar. Polisen misstänkte att tonåringar låg bakom branden i Ursvikens skola när Västerbottens Folkblad publicerade den här bilden från släckningsarbetet. Bild: Robert Granström
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne