Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Stockholm Waterfront kyls med is

15 april 2011
Projekt är intressant ur många synvinklar med många ovanliga lösningar från affärsmodell till energilösning. Foto: Dan Öhman.
I hjärtat av Stockholm står fastigheten som innehåller en rad nya spännande lösningar. Bland annat kyls den med hjälp av ett islager.

Stockolm Waterfront är ett nybyggt kvarter med hotell, kontors och kongresshall som ligger på andra sidan järnvägsspåren från Stockholms centralstation räknat.

– Jag förstår inte vem som skulle ha kunnat bygga och drifta denna anläggning mera effektivt än vi som redan kan den. För alla andra hade det inneburit ett övertagande av tiotals kilo med papper i olika led, säger Ingmar Holmström uppdragsansvarig på Creanova.

Minimerade energiinköp

– Inledningsvis hade vi en dialog med Fortum om energiköp, men långsiktigt skulle den nu valda lösningen bli billigare. Eftersom även ägarna har det långsiktiga perspektivet, så blev det inriktningen. Målsättningen var att minimera köpen av energi till byggnaden och komma ner i 41 procent av den energianvändning som BBR föreskriver, säger han och fortsätter:

– I vårt fall är tillåten energianvändning 139,5 kWh/m2 och år på grund av stora luftflöden och vi ska klara 59 kWh/m2och år. Vi kommer att klara det med marginal. Hur mycket bättre får vi indikering på i sommar, som blir den första i full drift.

Till fastigheten finns en vattendom som innebär att en viss mängd vatten kunde pumpas från Klara sjö som ligger alldeles intill. Energisystemet är uppbyggt kring den tillgången.

Vattnet används som värmekälla på vintern, som frikyla när temperaturen är tillräckligt låg och för dumpning av värmeöverskott.

Mängden vatten är för liten för att täcka fastighetens alla behov, men att få vattendomen ändrad är en process som tar flera år, så det var inte aktuellt. Energisystemet måste alltså kompletteras med ytterligare delar.

Denna kombination av olika mer eller mindre vanliga energilösningar kräver ett sofistikerat styr- och övervakningssystem som måste kunna hantera alla de förutsättningar och villkor som många olika driftfall ger upphov till.

Kyla och värme ur sjövatten

– Vintertid då värmebehov föreligger kyler vi sjövattnet med kylmaskinerna som då jobbar som värmepumpar. Är sjövattnet varmare än 6 grader klarar vi oss utan fjärrvärme, förutom till eftervärme av tappvarmvatten. Varma sommardagar när mycket värmeöverskott måste dumpas bort, används sjövattnet så långt flödet räcker. Vi dumpar då även värme via avluften från ventilationssystemet, men inte heller den kapaciteten är tillräcklig.

Hela kvarteret är exploaterat till sin yttersta gräns, så det fanns inga möjligheter att placera kyltorn på taken. Kyllager är då intressant som komplement till kylmaskinerna eftersom behovet av värmedumpning minskar.

Omflyttning av energi

Frikyla är naturligtvis ett billigt och miljövänligt sätt att bli av med värmeöverskott, men det är ännu bättre om värmeöverskottet kan flyttas till lokaler med värmeunderskott. Kvarteret består funktionsmässigt av tre olika byggnader med energimässigt delvis olika belastningstidpunkter.

Förutsättningarna för energiomflyttning inom kvarteret är relativt goda och i den processen spelar kylmaskinerna en central roll. Med islagret kan energiomflyttningen även förskjutas i tid.

– Kyleffekterna i kvarteret kan periodvis vara stora. Med hjälp av islagret kan vi hålla nere kylmaskineffekten men även den abonnerade eleffekten. Den utnyttjade eleffekten mäter vi och om den sticker iväg kan vi stänga av kylmaskinerna under kortare perioder. Kan vi på detta sätt minska den abonnerade eleffekten med 100 kW, så gör bara det 40 000 kr per år i minskade fasta kostnader.

– När kvarterets kylbehov är större än vad kylmaskinerna kan klara så smälter vi is. Har kvarteret ett stort värmebehov och litet kylbehov så kan vi producera värme genom att frysa ny is i islagret. Den möjligheten utnyttjas så långt det går vi vintertid då temperaturen i Klara sjö är så låg att vi inte kan plocka ut värme därifrån.

– Utan att köra kylmaskinerna kan vi plocka ut 3 MW kyla ur anläggningen. Det underlättar avsevärt planeringen av service av kylmaskinerna som inte behöver ske nattetid och det ger inte upphov till något omedelbart avbrott på leveranserna av kyla om en kylmaskin skulle gå sönder.

Containrar med is

Islagret består av fem isolerade containrar som är fyllda med vanligt tappvatten. Invändigt i containrarna går ett flera hundra meter långt rörsystem av varmförzinkade stålrör.

Rörsystemet innehåller kylmaskinernas köldbärare som här består av etylenglykol. Is bildas utvändigt på rören när kylmaskinerna går ner i temperatur för att producera is.

Islagret har levererats av det amerikanska företaget Baltimore Aircoil. Det är en lösning som inte är så vanlig i Sverige. Lagringskapaciteten är 13 megawattimmar i den totala vattenmassan som är 250 ton.

– Vi har jobbat med stora temperaturskillnader i systemen för att hålla nere rördimensioner och pumpeffekter men kylmaskinerna måste naturligtvis få sitt flöde.

Rördragningar enligt Tichelmann systemet har använts ute i huskropparna. Det är en rörsystemuppbyggnad där varje apparat som avger eller upptar värme har lika långa rörledningar.

Det medför att inga injusteringsventiler behöver användas för att få rätt flödesfördelning mellan apparaterna i systemet. I hotellet har vi använt luftbehandlingsaggregat med kammarväxlare.

Utländska ägare

Det norska försäkringsbolaget Vital äger hotell- och kongressanläggningen och den tyska kapitalförvaltaren Meag äger kontorshuset. Energiproduktion sophantering och vissa transporter utgör gemensamhetsanläggning som fastighetsägarna äger gemensamt.

För energin betalar respektive fastighetsägare tills vidare 90 procent av Fortums taxor till gemensamhetsanläggningen.

– Vi måste tänka på ett helt nytt sätt inom byggsektorn för att klara klimathotet. Vi tekniker har kunskapen som behövs för att göra dagens anläggningar mycket energisnåla, men de som sitter på pengarna förstår inte vad vi kan. Det handlar om att rädda världen och vi vill vara med.

Ingmar Holmström är uppdragsansvarig på Creanova.
FAKTA Från idé till driftansvar

Teknikkonsultföretaget Creanova har projekterat energiförsörjningslösningarna och VVS i kvarteret.

De har varit med under hela resan från idé till uppförande och nu har de även driftansvaret för kvarteret i två år avseende tillgänglighet och produktion.

Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne