Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Rosengård: Vägen mot hållbarhet

19 april 2011
Törnrostornet, med planerad byggstart 2012, blir en symbol för det nya Rosengård. Byggherre är Malmö kommunala bostadsbolag, läs mer i Rosengård del 2. Idéskiss av Janecke Arkitekter.
Rosengård i Malmö är ett av Sveriges mest kända – och beryktade – bostadsområden. Det dåliga ryktet vill staden och andra aktörer i området ändra på. Här pågår ett hårt och dedikerat arbete för såväl ekonomisk, social som ekologisk hållbarhet.

Var är vi, vart ska vi och varför? Så började Katarina Pelin, miljödirektör i Malmö stad, sin föreläsning i Riksdagen den 8 mars.

Temat för föreläsningen var hållbarhet, ur social, ekonomisk och ekologisk aspekt. Katarinas uppdrag var att berätta om hur Malmö går från att vara en industristad till en kunskapsstad, därav frågeställningen. Rosengård var en av tre stadsdelar som Katarina exemplifierade förnyelsearbetet med.

Samarbete över gränserna

I Malmö har man lyckats enas om högt ställda miljömål och dragit igång stora förnyelseprojekt i flera stadsdelar. Ett arbete vars första del kommer att pågå i många år.

Framgången, menar Katarina Pelin, ligger i tydligt politiskt ledarskapoch partipolitiskt samarbete:

– Politikerna i Malmö har vågat fatta långsiktiga beslut som vi tjänstemän har fått i uppdrag att genomföra. Det har skapat ett driv, ingen vill backa och stå utanför. Där tror jag vi har anledningen till att Malmö håller på att bli ett internationellt föredöme inom hållbar stadsutveckling.

De politiskt tagna målen innefattar bland annat att minska energianvändningen med 40 procent till 2030. Då ska också hela staden försörjas enbart med förnybar energi. Katarina berättar att miljöteknik är ett profilområde i stadens näringslivspolitiska strategi. Rosengård och andra fokusområden används som testbed för spännande nya tekniska lösningar.

Den totala investeringen i Rosengård är drygt 1,1 miljard kronor, varav 250 miljoner kronor är miljörelaterade kostnader. Av den summan kommer 52 miljoner från regeringens Delegationen för hållbara städer, och är öronmärkta för investeringar i Rosengård.

Många delprojekt

Lena Eriksson är projektledare för projektet Hållbar stadsomvandling Malmö – Fokus Rosengård, i Malmö stad. Hon berättar om de olika delprojekten som är igång eller snart kommer att vara det:

– Fysiska miljöinvesteringar är drivkraften, men vi ser att de gör så att den ekonomiska och sociala utvecklingen också kommer igång. Hållbarhetsarbetet skapar arbetstillfällen, det blir lättare att göra boendekarriär, driftskostnaderna blir lägre, attraktiviteten och tryggheten ökar och medie- och självbilden förbättras.

Den stora utmaningen är att omvandla befintliga bestånd till energieffektiva attraktiva bostäder. Många städer i Sverige och Europa står inför liknande utmaningar. Vi vill åstadkomma lösningar som är lätta att överföra på andra städer och förhållanden, säger Lena Eriksson, och nämner bostadsrättsföreningen Hilda som ett strålande exempel, se mer i Rosengård del 3.

En viktig aspekt i satsningen är de dialogprocesser som genomförs i stadsdelen, där boende och verksamma får påverka utformningen av olika investeringar.

– Den stora skillnaden mellan att bygga en ny stadsdel och att rusta upp en befintlig är att det redan bor människor i den senare.

Människor med innovativa idéer som vet vilka platser som är värdefulla och vilka utmaningar som finns. Dialogerna är ett sätt för oss att plocka upp lokala idéer och synpunkter, vilket leder till bättre investeringar och ett mer hållbart resultat, där de boende känner ett större ägande och stolthet över de platser som skapas och de renoveringar som görs, säger Lena Eriksson.

Exempel på delprojekt i Rosengård är:

  • Värner Rydén-skolan blir världens mest klimatsmarta skola (se
  • faktaruta)
  • Ishallen renoveras och blir energieffektiv (se faktaruta)
  • Bostadsområden förtätas med ny bebyggelse
  • Bostadsrättsföreningen Hållbara Hilda
  • Lokal och förnybar energiproduktion med samfällighetsägande
  • Rosengård knyts närmare andra stadsdelar med cykelbana med
  • träffpunkter och aktivitetsområden
  • Hållbara resor, elfordon, cykelpooler
  • Järnvägsstation, kopplingar samt förbindelse för spårvagnstrafik

Allt som allt handlar det om en CO2-reduktion på 27 000 ton/år i Rosengård.

FAKTA Renovering av Värner Rydénskolan

Renoveringen sker enligt ett koncept som har tagits fram i samarbete mellan ledande forskare, näringslivet och kommunala förvaltningar.

Huvudpunkterna i renoveringen är:

  • Behovsstyrd ventilation med värmeåtervinning
  • Automatisk väderprognosstyrning
  • Behovsstyrd belysning
  • Tätning och isolering. Tak och köldbryggor tätas och isoleras och
  • invändiga isolerrutor installeras.
  • Utbildningsinsatser. Utbildning av driftspersonal och kund om skolans energisystem och användande med fokus på teknik.
  • Vattenbesparing
  • Solceller
  • Avfallshantering
  • Gröna åtgärder. För att öka grönytefaktorn och främja den biologiska mångfalden anläggs 1 700 m2 gröna tak och 200 m2 gröna väggar, vilket fördröjer avrinningen från taken, ökar grönskan i stadsrummet och har en positiv inverkan på mikroklimatet.
  • Miljöpedagogik
  • Demoklassrum
FAKTA Renovering av Rosengårds ishall

Ishallen ska bli ett föredöme när det gäller ekologisk renovering av ishallar. Här följer huvudpunkterna i renoveringen:

  • Värmeåtervinning
  • Behovsstyrd belysning
  • Luftsluss och tätning
  • Behovsstyrd ventilation
  • Avfuktningsanläggning
  • Automatisk väderprognosstyrning
  • Isolering av sarg och friytor
  • Utbildningsinsatser
  • Värmeväxling ishall – simhall
  • Vattenbesparing
  • Solceller
  • Avfallshantering
  • Gröna åtgärder
  •  »Park-ering«, det vill säga förvandling av parkeringsplatsen till upplevelsen av en grönskande park
  • Recirkulation av smältvatten. Isskrapet som bildas vid spolning av isen recirkuleras och återanvänds vid ny spolning.
  • Öppen dagvattenhantering. Fritidsanläggningar har ofta stora hårdgjorda ytor som inte kan infiltrera dagvatten. En anläggning för ekologisk rening av dag- och smältvatten (LO D) inrättas på fastigheten, i form av ett system av dammar med olika reningsfunktioner, med eller utan vegetation.
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne