Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Tidsförlängning

21 juli 2010
Var och en som arbetar i byggsektorn vet att byggen ofta blir försenade. En utomstående som kommer i kontakt med en försening ställer sig ofta oförstående; särskilt kan en sådan attityd ibland uppvisas av företrädare för den fasta industrin.<br>Det finns många förklaringar till att byggen försenas. Här ska några vanliga förklaringar redovisas.

En förklaring har samband med beställarnas beteende. De föreskriver ofta ändringar och tilläggsarbeten (ÄTA-arbeten). Enligt branschens Allmänna bestämmelser är de i allmänhet i sin fulla rätt att göra så. Varför beställarna gör så har många förklaringar. En av förklaringarna är att de flesta byggen är engångsbyggen. Någon har uttryckt saken så att man i byggsektorn bara bygger »prototyper«. Därav följer den självklara slutsatsen att det aldrig finns tillfälle till att sätta upp en provproduktion för att göra en förserie, under vilken det finns tillfälle att justera valda lösningar och att finslipa produkten. En annan förklaring, som främst gäller den fasta industrins beställare, är att beställaren vill anpassa byggnaden till det allra senaste i produktionsväg. Nya maskiner kräver en annan byggnad än vad beställaren ursprungligen planerat för. Exempelvis kanske man behöver ändra pelarindelningen för att placera de nya maskinerna på ett rationellt sätt?

Det finns alltså ofta goda skäl till att beställaren föreskriver ändringar under pågående bygge.

En annan förklaring är att många byggnadsarbeten sker under bar himmel i ett klimat som – åtminstone på våra breddgrader – innebär väderväxlingar som är svåra att förutse men också vädertyper som är mycket ogynnsamma.

En tredje förklaring är att det är svårt att förutse markens beskaffenhet under markytan. Visserligen låter beställaren i allmänhet göra en geoteknisk undersökning, men den är naturligen av typen stickprov. Mellan borrhålen kan det föreligga förhållanden som inte kunde upptäckas vid den geotekniska undersökningen.

Regler i byggsektorn

Mot den angivna bakgrunden har byggsektorns Allmänna bestämmelser flera regler om förlängning av kontraktstiden.

När man håller kurser i entreprenadjuridik märker man att de flesta handläggare känner till att AB 04 innehåller regler om tidsförlängning på grund av dåligt väder. Reglerna finns i kap. 4 § 3 och lyder i utdrag:

»Entreprenören har rätt till erforderlig förlängning av kontraktstiden om han hindras att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden på grund av:

.....4 väderleks- eller vattenståndsförhållande som är osedvanliga för byggnadsorten och inverkar särskilt ogynnsamt på arbetena.«

Uppfattningen om den närmare innebörden av reglerna är där­emot ofta en smula dimmig. Många tror att entreprenören har rätt till tidsförlängning redan om han kan visa att vädret var ovanligt besvärligt under byggtiden. Den som läser mer noggrant finner att flera förutsättningar måste vara uppfyllda:

  • Vädret måste ha varit osedvanligt för byggnadsorten. På vissa orter kan vädret visserligen vara mycket besvärligt, men det är kanske inget ovanligt på den aktuella platsen. Den som ska bygga en kabinbana i fjällvärlden får nog räkna med att vädret kan vara nog så hindersamt, men det betyder inte att vädret är »osedvanligt för byggnadsorten«.
  • Vädret måste ha inverkat »särskilt ogynnsamt på arbetena«. En viss ogynnsam inverkan måste entreprenören alltså räkna med, vädret måste passera tröskeln »särskilt ogynnsamt«. Det betyder att det måste göras en bedömning i det enskilda fallet. Vädret på en ort har kanske varit »osedvanligt för byggnadsorten« men det betyder inte att alla byggen drabbas lika. Ett långvarigt regnande kan betyda mycket för ett schaktarbete men saknar förmodligen betydelse för installationsarbete i en byggnad som kommit under tak och där den permanenta värmen tagits i bruk.

Spridd uppfattning

Byggentreprenörernas branschorganisation, Sveriges Byggindustrier, brukar skaffa statistik från SMHI och delge sina medlemmar, om vädret varit osedvanligt. Om mitt minne inte sviker har organisationen och dess föregångare (förmodligen med stöd av SMHI) givit uttryck för två uppfattningar om vad som är osedvanligt väder:

  • Om temperaturen under en viss månad med mer än tre grader understiger motsvarande normalmånadsmedeltemperatur, så är det osedvanligt. (Normalmånadstemperatur bygger på medeltemperaturen under trettio år.)
  • Om det under en månad regnat mer än femtio procent mer än under en normalmånad, är det osedvanligt.

Utan stöd av statistik föreställer jag mig att beställare i allmänhet accepterat de nämnda uppfattningarna om vad som är »osedvanligt«.

Av naturliga skäl kan man inte på motsvarande sätt skapa något slags allmän uppfattning om vad som innebär »särskilt ogynnsam inverkan« på arbetena. I den delfrågan måste varje entreprenör själv sköta argumentationen. Som vanligt är uppgiften lättare om det finns dokumentation och som vanligt kan dagboken från bygget ha stor betydelse.

Inget vite

Som framgår av ovanstående har en entreprenör i vissa fall rätt till tidsförlängning vid besvärligt väder. En viktig konsekvens av detta är att entreprenören slipper betala förseningsvite för den del av eventuell försening som kan hänföras till ovanstående regler. Men det betyder inte att entreprenören går skadeslös. Han har visserligen fått tidsförlängning, men reglerna ger honom inte rätt till ersättning för de kostnader som vädret och tidsförlängningen åsamkar honom. Det dåliga vädret kan ju i sig ge upphov till kostnader och den förlängda byggtiden medför att tidsberoende kostnader blir högre, till exempel för platsetablering, större maskiner och personal. Rätten till tidsförlängning kan därför visserligen vara en viss tröst för entreprenören, men i många fall blir trösten klen.

Som nämnts känner de flesta handläggarna i byggsektorn till reglerna om tidsförlängning vid osedvanligt väder. Att reglerna finns i kap. 4 § 3 i AB 04 är också känt för de flesta.

ÄTA-arbeten och ändrad tid

Däremot är okunnigheten utbredd när det gäller entreprenörens rätt till tidsförlängning på grund av så kallade ÄTA-arbeten.(1) Regler om detta finns i kap. 4 § 2 i AB 04. Det finns en viss skillnad gentemot reglerna om tidsförlängning på grund av dåligt väder. När det gäller ÄTA-arbeten kan sådana nämligen inte bara ge upphov till tidsförlängning; de kan också medföra att kontraktstiden ska avkortas i den mån det föranleds av ÄTA-arbetena.

En avkortning av kontraktstiden lär dock vara mycket ovanlig; för egen del har jag aldrig upplevt en sådan situation. Förmodligen beror det på att det i allmänhet är för sent att dra nytta av möjligheten till tidsförkortning när ÄTA-arbetet blir aktuellt. Men det är förstås fullt tänkbart att avkortning av kontraktstiden ska ske om en beställare i god tid avbeställer en väsentlig del av kontraktsarbetena.

Termen ÄTA-arbeten är begreppsbestämd i inledningen av AB 04. Förenklat uttryckt är det fråga om ändrings- och tilläggsarbeten.

Termen ÄTA-arbeten är begreppsbestämd i inledningen av AB 04. Förenklat uttryckt är det fråga om ändrings- och tilläggsarbeten.
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne