Varukorgen (0)

Dina produkter:

  • Inga produkter i varukorgen

Omvärldsbevakning - Nyheter och fördjupningar från Svensk Byggtjänst

AB Svensk Byggtjänst,  113 87 Stockholm, 

  08-457 10 00 Kontakta oss

De vanligaste felen vid besiktning

En besiktningsman får ofta frågan »Vilka är de vanligaste felen som konstateras vid besiktning på husbyggnadsarbeten?« Den frågan är inte helt lätt att svara på, utan det skiljer sig naturligtvis en hel del mellan olika byggprojekt och mellan olika entreprenörföretag.

Tomas Thulin, Byggnadsingenjör SBR
Tomas Thulin är en erfaren besiktningsman inom husbyggnadsentreprenader. Han arbetar med såväl bostadsprojekt som kommersiella fastigheter och är en av författarna till BKKs handledning för besiktning enligt AB 04 och ABT 06. Förutom besiktningsverksamhet har han medverkat i revideringsarbetet av AMA Hus 08 och är verksam som föreläsare inom områdena entreprenadbesiktning, AMA AF och AMA Hus. 

  

I massmedia läser vi ofta artiklar där pressen benämner fel som »byggfusk«. Byggfusk innebär ju att entreprenören medvetet utför ett arbete felaktigt och dessutom försöker dölja det. Visst råkar vi ut för det i-bland, men det är dock inte så vanligt förekommande i entreprenader där parterna är välrenoverade företag och där AB och ABT tillämpas.
Det är heller inte bara entreprenörer som står för att det blir fel i byggandet, utan fel förorsakas också av beställare genom fel i projektering och övriga fel i de förutsättningar som beställaren ger i sitt kontraktsunderlag för en entreprenad. Så frågan om fel i entreprenader kan därmed delas i fel förorsakade av beställaren och fel förorsakade av entreprenören.

Standardavtal reglerar besiktningarna

Vanligt fel – dålig passning av golvplatta mot avloppsrör. 
Ovanlig rördragning. 
Vanligt fel – brukrester i golvbrunn. 
 
Vanligt fel – ej efterlagat vid rörgenomföring. 

I Sverige tillämpas i huvudsak upphandlingar av entreprenader med standardavtalen Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 04, alternativt Allmänna bestämmelser för totalentreprenader, ABT 06. Av dessa standardavtal framgår att avlämnande av en entreprenad sker genom slutbesiktning, om inte parterna enas om något annat. Standardavtalen reglerar också hur besiktning ska genomföras och vad ett utlåtande över besiktning ska redovisa.
I första hand ska besiktningsmannen kontrollera att entreprenaden är »kontraktsenligt utförd«, det vill säga är utförd enligt gällande entreprenadhandlingar inklusive de förändringar som parterna efter kontraktstecknande har kommit överens om. Därutöver ska enligt standardavtalen besiktningsmannen anmärka på sådant som han finner bristfälligt, även om det är kontraktsenligt utfört. Här avses exempelvis felaktighet i beställarens projektering, såsom att handlingarna inte är samordnade, eller att beställarens projektering inte uppfyller ett myndighetskrav. Vid utförandeentreprenader, det vill säga då beställaren svarar för projekteringen och entreprenören utför entreprenaden enligt handling, är det väldigt vanligt att vi besiktningsmän finner fel i projekteringen.

Fel förorsakade av beställaren

Fel orsakade av beställaren är i allmänhet något som är förorsakat av felaktig projektering från beställarens konsulter.
De vanligaste felen i projektering inom husbyggnad som jag träffar på är:
- Ritningar är inte samordnade med brandskyddsbeskrivning, som exempelvis felaktigheter i brandavskiljande delar, ej redovisade branddörrstängare eller felaktiga dörrbeslagningar, krav på utrymningsvägar som ej uppfylls, med mera.
- A-ritningar och installationsritningar är inte samordnade.
- Vid ombyggnadsprojekt förekommer ofta att projekterade handlingar inte överensstämmer med befintliga förhållanden.
- Säkerhetsföreskrifter i BBR avseende fallolyckor är inte beaktade i projekteringen.
Det vanligaste felet i entreprenadhandlingar är just bristen på samordning mellan olika projektörer. Det är inte ovanligt att en handling hänvisar till en annan, som i sin tur hänvisar tillbaka till den förs-ta. Ett exempel på ett aktuellt projekt: i Administrativa Föreskrifter, (AF) anges att drift- och underhållsinstruktioner ska upprättas enligt kapitel Y i respektive teknisk beskrivning, vilket i sig är riktigt att det bör göras. Men i kapitel Y i den tekniska beskrivningen anges istället föreskriften »Beträffande drift- och underhållsinstruktioner, se Administrativa Föreskrifter.«
redovisade i fel handling
Det är också vanligt att ett visst arbete är redovisat på en handling där den inte »hör hemma«, exempelvis anges på VS-ritning att »rörstam ska inkläs med gipsskivor av BE« och på A-ritning saknas motsvarande inklädnad.  Ett annat vanligt förekommande fel är att överluftsventilation mellan rum redovisas med en pil på ventilationsritning, vilket avser att ventilationsspringa ska utföras vid dörrtröskel och denna uppgift inte överensstämmer med dörrförteckning på A-ritning. Visserligen anger AB att ett arbete som ska omfattas av entreprenörens åtagande enbart behöver redovisas på ett ställe i kontraktshandlingarna. Men AB anger också i kommentarer att en förutsättning för detta är i sin tur att handlingarna är upprättade enligt god sed, bland annat lämpligt och konsekvent samordnade. Entreprenören ska i anbudsskedet i varje fall kunna utgå ifrån att ett arbete ska redovisas där man kan förvänta sig att det ska finnas.
En viktig föreskrift i AB 04 är också del av kap 1 §6 som lyder:
»Beställaren förutsätts i förfrågningsunderlaget ha lämnat de uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av den fastighet eller del av fastighet som berörs av kontraktsarbetena.«

Ofta samma fel

Visserligen anger AB 04 att »Entreprenören förutsätts innan anbud lämnas ha skaffat sig den kännedom om arbetsområdet«, men det fråntar inte beställaren skyldighet att redovisa befintliga förhållanden på ett fackmässigt sätt. Det är inte rimligt att 20 anbudsgivare ska inventera en befintlig byggnad angående exempelvis förekomst av asbest som ska rivas, då beställaren genom en projektör kan redovisa detta. Att projekterade handlingar inte redovisar verkliga förhållanden förekommer ofta.
Vid merparten av de besiktningar som sker på utförandeentreprenader så förekommer det fel som beställaren anses ansvarig för och det är ofta samma fel som återkommer i flera entreprenader. En fråga man då ställer sig är givetvis varför inte felaktigheter i projektering rättas till i kommande projekt? Detta beror sannolikt på att projektörernas uppdrag ofta är avslutat före projektets färdigställande, vilket tyvärr innebär att erfarenhetsåterföring av felaktigheter vid projektering inte sker. Ett deltagande av projektörerna under produktionstiden och kanske också vid besiktning skulle kunna leda till mindre framtida projekteringsfel.

Fel förorsakade av entreprenören

Besiktningsmannens uppgift enligt AB/ABT  är att bedöma och undersöka i den mån entreprenaden uppfyller kontraktsenlig fordran. Vad som är rätt eller fel är inte alltid lätt att avgöra. Som utgångspunkt har besiktningsmannen att utgå ifrån det AB och ABT föreskriver att »entreprenören ska utföra sitt arbete fackmässigt«. Vad som är fackmässig nivå är till exempel att ett arbete är utfört enligt gängse normer, föreskrifter och materialleverantörens dokumenterade arbetsanvisningar. Att arbetet är utfört enligt branschregler kan också bedömas som nivå på fackmässighet. Exempelvis finns Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, BBV, som har blivit allmänt accepterade i branschen som riktlinjer för hur plattsättning av kakel och klinker ska ske i våtrum.

AMA är en nivå på fackmässigt utfört arbete

Vid utförandeentreprenader åberopas i de flesta fallen AMA-publikationerna då tekniska beskrivningar upprättas. AMA anger ju precisa krav på de flesta arbetena med avseende på material- och varukrav, utförandekrav och kvalitetskrav på färdigställda konstruktioner. När AMA är föreskriven i en entreprenad är det för besiktningsmannen lättare att klargöra om ett arbetsutförande är rätt eller fel. Men det finns mycket som hamnar utanför regelverken, där besiktningsmannen själv måste bedöma vad han anser vara fackmässigt utförande.
Vid upphandlingar där AMA inte till-ämpas blir det svårare att avgöra om en utförande är rätt eller fel. I dessa fall får besiktningsmannen avgöra om utförandet är fackmässigt. Eftersom AMA är en publikation som är framtagen genom bransch-överenskommelse, så kan det därmed sägas att utförande enligt AMA är en nivå på att det är fackmässigt. Det kan dock inte kategoriskt tolkas så att en avvikelse från AMA innebär att ett arbete inte är fackmässigt.

Brister i entreprenörens egenkontroll

Vid de flesta slutbesiktningar som jag genomför konstaterar jag en mångfald av felaktigheter, som jag märker att även entreprenören själv kan konstatera är fel. Men varför fångas dessa fel inte då upp i entreprenörens egenkontroll och avhjälps före slutbesiktning, så att entreprenaden kan avlämnas vid slutbesiktning utan fel? Grunderna för detta är enligt min uppfattning följande två skäl:
För det första så föreskrivs i AB och ABT att avlämnande sker normalt med slutbesiktning och att besiktningsmannen vid slutbesiktning ska godkänna entreprenaden om det inte finns några fel. Med fel likställs även en brist, det vill säga något som saknas. Vidare föreskrivs att fel av mindre betydelse inte utgör hinder för godkännande. Det är därför vanligt att det inför en slutbesiktning även avsiktligt lämnas kvar fel av entreprenören. Enligt AB och ABT har beställaren efter godkänd entreprenad, rätt att innehålla 5 procent av entreprenadsumman för avhjälpande av fel som konstateras vid slutbesiktning. Detta kan ju missbrukas att entreprenaden enbart behöver levereras till 95 procent vid tidpunkten för färdigställande.

Nonchalans förekommer

Den andra aspekten på varför det förekommer en mångfald av fel vid slutbesiktning, är att många entreprenörer resonerar med en ton av nonchalans att de avsiktligt inte fullföljer sin egenkontroll av den anledningen att »nu får vi det serverat med en förteckning från besiktningsmannen på vad som återstår«. Eller uttrycket som »Varför ska vi göra egenkontroll på det, när besiktningsmannen ändå kollar det vid besiktning?«
Men om entreprenörerna utförde en bättre och trovärdigare egenkontroll, så skulle besiktningsmannen kunna låta egenkontrollen utgöra tillräckligt underlag för att konstatera att det var rätt utfört och därmed inte behöva kontrollera detta. En sådan skrivning finns numer i AB 04 och ABT 06, och den innebär att besiktningsmannen kan låta entreprenörens dokumentation över avtalade kvalitetsåtgärder utgöra enda grundval för att konstatera att det är kontraktsenligt utfört.
Om vi i ett projekt istället kommer överens om att entreprenörens dokumenterade egenkontroll i visst avseende är enbart det underlag som fordras för att konstatera att det är färdigställt och utan fel, har jag konstaterat att entreprenörerna blir mer motiverade att själva kontrollera utförandet. Entreprenören inser då vikten av sin egenkontroll, då det inte därefter kommer någon besiktningsman för att hitta eventuella fel som missats i egenkontrollen.

De vanligaste entreprenadfelen

Ny bok om besiktning
BBKs handledning för besiktning enligt AB 04 och ABT 06 är en ny bok som riktar sig till besiktningsmän, beställare och entreprenörer. Den belyser juridiken i entreprenadupphandling och är framtagen av BKK, Byggandets Kontraktskommitte. Arbetsgruppen för boken har bestått av Gösta Gustavsson, Lars Lundenmark och Per Ossmer, alla tre från BKK och Hans Severinson (VVS-besiktningsman) och Tomas Thulin (byggbesiktningsman).
Boken som utkommer i sin tredje utgåva, är anpassad för AB 04 och ABT 06 och väsentligt utökad i förhållande till tidigare utgåvor.
Den återger föreskrifterna och kommentarerna i AB 04 och ABT 06 och ger utökad handledning för praktisk tillämpning av föreskrifterna. Som hjälpmedel finns också exempel på utlåtanden och bilagor över besiktningar.
För att boken ska fungera som ett komplett hjälpmedel vid entreprenadbesiktningar behandlas även småhusentreprenader enligt konsumenttjänstlagen och ABS 09 i ett kort avsnitt. Detta för att klargöra skillnaderna i förhållande till entreprenader mellan näringsidkare.

Vanligaste orsaken till fel i entreprenaden, är enligt min uppfattning följande:
- För korta entreprenadtider
- Brister i arbetarskydd, byggstädning respektive dålig arbetsbelysning
- Brister i samordning mellan olika entreprenörer eller olika yrkesgrupper
- Brister i kunskap om utförande
- Brister i egenkontroller.
För korta entreprenadtider beror på beställarens krav i förfrågningsunderlaget, vilka entreprenörerna oftast tyvärr inte reserverar sig för vid anbudsgivning då de är rädda för att deras anbud ska förkastas. De korta byggtiderna är enligt min uppfattning den största anledningen till fel i entreprenader. Korta byggtider medger ofta inte de uttorkningstider som erfordras för betong, puts, avjämningsmassor och dylikt. Detta leder ofta till problem med byggfukt. Det leder också till att arbeten forceras vilket leder till sämre noggrannhet i utförandet.
Brister i arbetarskydd, byggstädning respektive dålig arbetsbelysning leder ofta till fel i utförandet. Exempelvis noteras ofta vid slutbesiktning att dålig arbetsbelysning är orsak till brister i ytjämnhet på exempelvis målning, plattsättning, mattläggning och dylikt.  När permanent belysning slutligen blir klar och infallande dagsljus efter utvändiga väderskydd och skyddsplast på fönster är borttagna, då visar sig ofta ett flertal »skönhetsfel« på ytskiktsarbeten.
Vanliga fel är också skador på material, exempelvis stötskador på dörrkarmar samt jack och repor i golv som inte varit skyddstäckta. En kontinuerlig byggstädning erfordras också i slutskedet av entreprenaderna för att förhindra exempelvis att byggrester trampas ned i parkettgolv osv.
Brister i samordning mellan olika entreprenörer eller olika yrkesgrupper  förekommer ofta. 
Varje entreprenör ser till att färdigställa sitt eget arbete och tar inte hänsyn till om en sidoentreprenörs arbete skadas. En rörinstallatör kan till exempel dra åt rörbrickan vid en rörgenomföring i ett badrum så att bakomliggande kakelplattor spricker. Sådana skador som olika yrkesgrupper förorsakat på andra yrkesgruppers arbete rapporteras inte, utan upptäcks först vid slutbesiktning.  Nedsmutsning av undertaksskivor efter installationsarbeten ovan undertak är också ett exempel på brist i samordning, då undertaksskivorna satts på plats innan arbetena ovan undertak är färdigställda.
För en arbetsplats med olika yrkeskategorier finns behov av att jobba i team. Min erfarenhet är att vid projekt där de olika yrkesgrupperna har längre erfarenhet av varandra, så fungerar teamarbetet bättre. Större projekt med olika aktörer och många yrkesarbetare leder ofta till anonymitet mellan yrkesarbetarna, där varje yrkesgrupp gör sitt eget race.
Brister i kunskap om utförande kan vara till exempel att en hantverkare inte utför arbetet efter leverantörens dokumenterade anvisningar. Andra brister i kunskap är också att vissa yrkesgrupper inte tar in kunskaperna om hur arbeten ska utföras enligt AMA-publikationerna.
 De yrkesgrupper som enligt min uppfattning kan AMA Hus bäst är plåtentreprenörerna och på andra plats kommer målningsentreprenörerna. En snickare däremot har ofta dåliga kunskaper om kraven enligt AMA.
Brister i egenkontroller är alltför vanligt. Visserligen kan arbeten utföras bra, utan att det därför behöver sättas ett signum på ett dokument. Ovan belyste jag entreprenörernas allmänna syn på egenkontroll. Erfarenhetsmässigt konstaterar jag att entreprenörernas egenkontroller är just »egna«. En yrkesman kontrollerar sitt arbete och styrker detta genom egenkontroll, men han kontrollerar inte att det fungerar ihop med andras arbete eller att han kanske har skadat någon annans yrkesgrupps arbete.
En undertaksmontör kontrollerar kanske sitt undertak, men eventuella skador på väggar förorsakade av montaget, det kontrollerar han inte.
Ett annat exempel jag upplevt är att en entreprenör som har monterat 400 fönster i en ombyggnad av kontorslokaler har gjort en mycket bra dokumenterad egenkontroll som jag och beställaren anser vara tillräckligt underlag för att konstatera att det är rätt utfört och därmed sker min besiktning enbart genom att jag kontrollerar några enstaka fönster.
Vid besiktningen konstaterade jag dock att ett flertal fönster inte gick att öppna på grund av att fönsterbågen tog i den nya elkanalen som var monterad för högt. Ett sådant fel fångas varken upp vid egenkontrollen av  fönstermontören eller av elinstallatören som monterat elkanalen.Det är det jag menar med att egenkontrollen ofta är »egen«, det saknas samordnad kontroll på husbyggnadsarbeten, motsvarande samordnad funktionskontroll som är normalt vid installationsarbeten. En generalentreprenör driver ofta sina underentreprenörer att de ska genomföra egenkontroller, men brister ofta själv i att genomföra en samordnad kontroll på hela åtagandet i entreprenaden.
Frågan jag skulle besvara i denna artikel var ju »vilka är de vanligaste felen vid besiktning«. Jag har här mest inriktat mig på att ge min syn på orsaken till fel. Vilka som är de vanligaste felen i entreprenader varierar stort. Bilderna i artikeln illustrerar några fel som ofta förekommer.